Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jord 255
Men frun steg ur droskan och bad kusken vänta, hon
gick besvärat och långsamt upp till trappan, hennes röda
slöja hängde fortfarande slappt och dött ner på ryggen,
inte en vindpust lyfte den. Så försvann hon i den stora
byggningen...
Men då klockan blev två hade livet och bullret i staden
stigit till höjdpunkten, överallt var det samma rörelse,
människor flanerade, körde, samtalade, köpte och sålde,
maskiner arbetade långt borta med ett dämpat brus. En
ångare tutade nere i hamnen, en annan ångare tutade,
flaggor vajade, stora pråmar gledo fram och tillbaka mellan
varandra, och segel hissades och segel beslogos. Och här
och där lät ett fartyg sitt ankare gå, och kättingarna löpte
ut ur klyssen under en rök av rost. Och ljuden rullade
in över staden som skärande hurrarop mitt på den ljusa
dagen.
Allt var idel liv.
Tidemands tjärångare var klar till avgång, därför hade
han själv kommit ner till bryggan, Hanka var med, de voro
där båda två och stodo stilla arm i arm. De tittade varje
ögonblick på varandra med ögon som voro fulla av glädje
och ungdom, hamnen flaggade emot dem. Då fartyget
började glida ut, lyfte Tidemand sin hatt högt i vädret
och Hanka viftade med sin näsduk. Uppe från fartyget
viftades det tillbaka och viftades ännu en gång tillbaka.
Och fartyget gled vidare ut på fjorden.
— Ska vi gå? frågade han.
Och hon klängde sig fast närmare intill honom och
svarade:
— Ja, som du vill.
Men i detsamma kom en annan ångare in, en kolossal
låda som ännu bolmade bolster av rök ur skorstenen. Även
där hade Tidemand varor ombord, han hade väntat detta
fartyg de sista två dagarna, det förhöjde hans glädje ännu
mera att det kom just nu, och han sade:
— Där har vi också varor ombord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
