- Project Runeberg -  Nykterhetsrörelsens banérförare /
11

(1903) [MARC] Author: Waldemar Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en gång både lifva och belysa, — det var inte möjligt att
han icke skulle väcka sitt sofvande folk. Till den nykterhetsförening,
han bildat i Västerstad, kommo allt flere i andra delar
af riket. Svenska nykterhetssällskapet, som bildades 1837 i
Stockholm, kunde årligen anteckna nya tusental af
afhållsamhetskrafvets organiserade anhängare från hela landet, och de
uppgingo slutligen till mer än 100,000 personer med landets
konung och flere af dess främste män i spetsen.

Då var tiden inne att få en ny lagstiftning till stånd.
Begärd i böneskrifter från alla samhällsklasser, beslöts den
vid riksdagen 1853—54 och stadfästes af konungen den
18 jan. 1855. Härmed var den landsfördärfliga husbehofsbränningen
afskaffad, och att det lyckades, får i främsta
rummet tillskrifvas W:s långa och energiska arbete, hvarigenom
opinionen slutligen vann den styrka, som möjliggjorde
reformens genomförande.

Missnöje med denna spordes visserligen, men
hufvudsakligen i de företrädesvis brännvinsbrännande södra
landskapen, där t. o. m. uppror hotade att utbryta. För att
lugna de upprörda sinnena företog W. på konungens önskan
under sensommaren 1855 sin sista långa nykterhetsfärd,
därvid han genom sin klara, bindande bevisning och ovanliga
förmåga att öfvertyga lyckades försona bönderna med de nya
lagarne.

Hvad dessa betydde visade sig inom kort. År 1853
funnos 33,342 brännerier, som tillsammans tillvärkade lågt
räknadt, 36 millioner kannor brännvin. Ehuru den nya
tillvärkningslagens mot småbrännerierna riktade grundprincip först
1859 fullständigt genomfördes, sjönk dock redan 1855
bränneriernas antal till 3,481 med en sammanlagd tillvärkning af
9,436,820 kannor. Före 1855 hade man kunnat köpa
brännvin i snart sagdt hvarenda stuga; år 1856 kunde man fara
igenom hela län utan att träffa på något enda
brännvinsförsäljningsställe.

Men var värkan af reformen den bästa för landsbygden,
kunde ej städerna glädja sig åt samma goda resultat, då det
var oundvikligt att försäljningen med alla dess olägenheter där
koncentrerades. Ensamt i Göteborg funnos sålunda i början af
1860-talet 136 brännvinsförsäljningsrättigheter. Djupt
upprörd öfver det elände, de talrika krogarna framkallade bland
stadens stora arbetarebefolkning, tog W., som då var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:37:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nykbaner/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free