Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den klassiska forntiden - 2. Spår af en abstinenspraxis i klassisk historisk tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 DEN KLASSISKA FORNTIDEN.
följande: till börden en samier, skall han under vidsträckta
resor ha besökt många land, däribland äfven Egypten, och
kommit i beröring med indiske vise, tills han i sitt fyrtionde
lef-nadsår slog sig till ro i nedre Italien, grundade — i Kroton och
andra städer — en märkvärdig, ordensmässigt organiserad,
etisk-politisk- aristokratisk förening samt slutligen dog i hög ålder
i Metaponton (enligt andra uppgifter skall han vid ett
demokratiskt upplopp i Kroton fallit offer för folkets hat.) För öfrigt
lär han varit en i matematik och musik mycket hemmastadd
man, och faktiskt spelar i synnerhet matematiken i det efter
honom uppkallade lärosystemet en stor roll. Tyvärr finnas,
såsom redan är sagdt, blott få tillförlitliga detaljer om den
ursprungliga pythagoreismen. Jag lånar från den Zellerska
framställningen1 följande korta karakteristik: ”Pythagoras
hade utan tvifvel afsikten att grundlägga en skola för
fromhet och sederenhet, måttlighet, tapperhet, ordning, lydnad för
öfverhet och lagar, vänfasthet, ja, öfver hufvud taget alla
dygder, hvilka hörde till det grekiska och i synnerhet det
doriska begreppet af en ädel man, och som äfven i de
pythago-reiska sentenserna, hur det än i det enskilda förhåller sig med
deras äkthet, öfvervägande betonades.” Därtill kommo äfven
föreskrifterna om hälsolära och förnuftig diätetik. Till denna
skulle enligt hittills gällande mening höra äfven absolutismen.
Men den är dock ej säkert bevisad, och knappast vegetarismen
kan tillförlitligt betecknas som nödvändigare beståndsdel i den
äldsta pythagorismen. När nu här den pythagoreiska
riktningen omnämnes, så sker det blott, emedan man, för att kunna
förstå den senare omtalade nypythagorismen, i hvilken
absolutismen verkligen förekommer och som synes grunda sig på
gamla traditioner, måste hafva kännedom om Pythagoras själf.
Under loppet af fjärde århundradet före Kristus försvin-
1 De antika uppgifterna om Pythagoras och hans förbund äro
upptecknade af Zeller, Philosophie der Griechen (3 uppl. 1 s. 284.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
