Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILLNADEN MELLAN DÅ OCH NU. 47
så var det dock helt visst af så låg alkoholhalt, liksom i
allmänhet söderns naturviner, att det för de i allmänhet måttliga
semiterna icke betraktades såsom någon socialt farlig dryck.
I Österlandet och i medelhafsländerna dracks allmänt
dylikt vin till hvarje måltid, såsom hos oss svagdricka, mjölk
eller vatten. Det var deras vanliga måltidsdryck. I vår tid,
som skådat allt det växande sociala elände, som äfven de
svagare rusdryckerna vålla, blir en fullständig emancipation från
allt hvad alkoholhaltig dryck heter en paroll för tiden, lika
naturlig och riktig för oss, som den på Kristus’ tid med dess
ännu obetydliga erfarenheter i afseende på rusdryckernas
sociala faror skulle förefallit öfverdrifven. Att enstaka
botgörare eller själfspäkare afstodo från vinets njutning såväl som
från andra mänskliga förnöjelser, det förstod man, men att
en dylik afhållsamhet var påkallad af hela släktets intresse
och helt enkelt skulle blifva en af släktets lifsbetingelser för
framtiden, det var en insikt, som helt andra och sorgligare
erfarenheter än dem man då hade att tillgå, skulle lära
mänskligheten.
Kristus var helt visst en man, som lefde för alla tider
och ej blott för sin egen, men han lefde dock i sin egen tid
och var ”i åthäfvor funnen som en människa” från denna tid.
Han följde i de yttre lefnadsförhållandena sin tids seder och
bruk. Han gick i sådana kläder som hans landsmän och
samtida brukade, han åt samma födoämnen som de, låt vara
att intetdera var det absolut ideala. Den tidens klädedräkt
var helt visst ej den mest ideala och praktiska dräkt en
människa kan bära. Likväl bar han den. Den tidens kök var
kanske ej det sundast utvecklade. Likväl njöt han af dess
alster. Hvarför? Därför att allt detta yttre för honom var
bisaker i jämförelse med de väsentligare uppgifter, för hvilka
han verkade. Den tid, hvari han lefde, behöfde framför allt
de sanningar han lät ljuda om andens öfverordning öfver
for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
