Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sextonhundratalets nykterhetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
SEXTONHUNDRATALET.
svämning. Man hade ännu ej kommit sig för med några
restriktiva åtgärder mot denna flytande pest, utan krögare och
värdshusvärdar tillätos fritt ockra på den förskämda smaken.
På krogskyltar inbjödos de förbigående att gå in och skaffa
sig ett godt och snabbt rus: ”för två pence (c:a 15 öre) kan
hvem som hälst få dricka sig dödfull, och för samma
betalning” — tillägger den människovänlige annonsören — ”får
han halm att ligga på, tills ruset afdunstat.” I den lilla
staden Darlingtons kyrkräkenskaper från denna tid finner man
bl. a. följande betecknande utgiftsposter, utgångna in natura:
”Åt mr Thompson, som predikade på förmiddagen och.
eftermiddagen: ett halft stop vin”; ”en och en half kanna vin till
predikanten, då vår präst var frånvarande”; ”ett fjärdedels
stop brännvin till mr George Bill, då han predikade här”;
”till en främmande predikant, som predikade här, ett dussin
flaskor öl.” (Se O. Eklund, Dryckenskapen, Sthlm 1890, s. 278.)
Liknande sedebilder kunde framdragas i stor mängd och
från skilda länder: särskildt rikt är materialet från
universitetens och krigshärarnas historia; men det sagda må vara nog.
Det må blott tilläggas, att de romanska länderna visade något
större måttlighet, och att speciellt brännvinet aldrig blef
verkligt populärt annat än i de slaviska och germanska länderna.
Vår framställning gäller ju icke så mycket
rusdryckernas och dryckessedernas historia som fastmer historien om
reaktionen emot desamma. Låtom oss alltså nu öfvergå till
en redogörelse för denna.
Det är redan anfördt, att de speciella
nykterhetssträfvan-dena under detta tidsskede föga framträda, till och med mindre
än under föregående tider. Det är hufvudsakligen i
prästernas predikningar och uppbyggelseskrifter, samt i läkarnes
sjukdoms- och hälsovårdsböcker, som vi ha att söka källorna för
en framställning af tidens nykterhetstankar,’ hvarjämte man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
