Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sextonhundratalets nykterhetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR DEN MEDICINSKA LlTERATUREN.
137
Den katolska kyrkan bär fortfarande medeltidens prägel: vissa
strängt lefvande ordnar och klostersällskap iakttogo
helnykterhet eller en på gränsen därtill stående måttlighet. De ”glada
bröderna” ansågo dessa helgons öfverloppsgärningar tillåta dem
själfva att extravagera, då dem godt syntes: man kunde
alltid genom tjänliga medel göra upp sitt mellanhafvande med
kyrkan.
Minnesvärda religiösa författare som i sina skrifter ifrat
mot dryckenskapen äro den protestantiske Balthasar Schupp
(t 1661) och i någon mån den katolske satirikern Abraham
a Sancta Clara (f 1709). Enstaka nykterhetsskrifter utgifvas
inom alla konfessionerna, under detta tidsskede dock vida
sparsammare än under det följande.
Af den literatur, som från populärmedicinsk synpunkt
behandlade nykterhetsfrågan, torde väl Coleri Oeconomia hafva
varit den mest spridda boken; detta arbete öfversattes på flera
språk, däribland äfven på svenska (af Isak Erici, Sthlm 1686).
Här fick man veta, att brännvin botar skabb, hosta, sten och
bröstsjukdomar samt ”gör människan glad”. Efter detta, som
helt visst föll i mycket god jord, betydde det väl icke mycket,
att författaren ansåg sig böra förmana läsaren till någon
måttlighet i bruket af denna utmärkta huskur. Allmänheten
re-sonnerade nog som så: af det, som är så förträffligt, kan man
svårligen få för mycket. En sådan skrift som denna kan
knappast räknas som en nykterhetsskrift. Tyvärr gå
emellertid de flesta dåtida läkareböckers och ”ekonomiska” skrifters
uttalanden i samma farliga riktning’; det är först under
upp-lysningstidehvarfvet, som läkarnes mening mera allmänt börjar
visa ett omslag.
Enstaka läkare funnos dock redan nu, som uttalade sig
skarpt mot rusdryckerna, exempelvis den svenske Urban
Hjärne (t 1723 vid 83 års ålder), den franske De Lorme
(författare af en på sin tid vida berömd makrobiotik d. v. s.
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
