Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sextonhundratalets nykterhetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
sextonhundratalet.
därpå följande! Ty därigenom förslösas dina håfvor, därmed
förlorar och fördärfvar människan alla gåfvor . . . till kropp och
själ, till ära och gods, till vishet och förstånd; därigenom
blif-ver all klokhet förstörd, förståndet förmörkadt, den helige
anden bortdrifven, Guds onåd och vrede uppväckt, alla
kallelses-och ämbetssysslor förhindrade, tillbakasatta eller försumligt och
ovisligt utförda, alla kloka rådslag förvirrade, okyskhet
upp-äggad, mången odygd och oskicklighet anstiftad. Ack . . ., må
jag blifva denna odygd hätsk, tjäna dig med fasta och böner
och offra dig ett nyktert hjärta ...»
Det bör anmärkas, att Johan Arndt representerade en
djupare och allvarligare riktning inom den lutherska
prästvärlden än den på hans tid allmänna, hvilken syntes lägga
hufvudvikten på det teologiska lärosystemets spetsfundigheter.
Arndt påpekade nu med kraft och eld, att det religiösa lifvets
kraf voro högre än den teoretiska lärans. Han blef
härigenom, ehuru i allo ortodox, en föregångare till den i slutet af
seklet framträdande och under nästa århundrade vid sidan af
rationalismen mycket utbredda pietistiska strömningen. Den
stora mängden af lutherska teologer och präster ifrade vid
denna tid icke så som denne man för nykterhet, och det
of-vannämnda uttrycket ”tjäna Gud med fasta” gaf, jämte andra
dylika, anledning till angrepp på Arndts lutherska renlärighet.
Han fick uppbära åtskilligt obehag af formkristendomens
representanter och hade till och med tidtals verkliga förföljelser
att utstå. Emellertid blefvo hans skrifter oerhördt spridda,
och en eller ett par mansåldrar efter hans död voro de
allmänt erkända såsom hörande till kyrkans yppersta
uppbyg-gelseliteratur. Vi ha därför all rätt att betrakta dem såsom
typiska för de bästa elementen inom lutherska kyrkan. . I
afseende på uppfattningen af nykterhetsfrågan och öfverhufvud
i afseende på det sedliga lifvet kunna de anses återgifva äfven
hvad den reformerta kyrkans män lärde och arbetade för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
