Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Den modärna nykterhetsrörelsens förberedelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFELANDS NYKTERHETSSKRIFTER.
178
helig plikt att genom exempel och allvarlig varning motarbeta
den, att bringa saken allvarligt på tal och att genast vid
första undervisningen framställa den icke blott som en skadlig
vana utan som en last och en stor försyndelse."..................
I starkare ord har sällan en man uttalat domen öfver
brännvinet. Och detta var en man, hvars auktoritet erkändes
öfver hela den civiliserade världen. En den store läkarens
landsman J. H. Böttcher 1 frågar, efter att ännu utförligare,
än jag här gjort, hafva citerat denna uppsats: Hur kunde det
väl vara möjligt, att sådana ord af en sådan man icke
framkallade en allmän resning mot bruket af brännvin? Och han
svarar: Det kan förklaras blott därigenom, att man då för
tiden ännu icke allmänt hade insett vidden af den olycka,
hvarmed dryckenskapen hotade. Så var det. Hufeland med sina
vida vyer såg den; allmänheten behöfde rent af se det brinna
i knutarne, innan den insåg nödvändigheten att skrida till
släckningsarbete. Och jag vill ytterligare tillägga: det dröjer
vanligen en tid, innan en ny sanning, ett nytt befriande
lystringsord hinner påverka massorna. Det är alldeles säkert, att få
tilldragelser i nykterhetssakens historia på denna sidan
oceanen ha ägt större betydelse än denna Hufelands uppsats. Den
blef ett slags proklamation, hvarmed nykterhetsrörelsens män
samlade folk under sina fanor, ej blott i Tyskland utan i
Sverige, Holland, England; det dröjde emellertid några år. Redan
Hufeland rekommenderade ju den individuella absoluta af
håll-samheten, men föreningsidén hade ännu ej framträdt, då han
skref dessa ord, och ej heller synes han själf ha kommit att
tänka på den. En mera omedelbar följd fick dock den högstående
och konungens öra i hög grad ägnade lifläkarens uppträdande
genom det preussiska brännvinsediktet af 1803, en
cirkulär-skrifvelse till samtliga konsistorier i riket. Det lydde på
föl
1 J. H. Böttcher, Geschichte der Mässigheits-Gesellschaften in
den norddeutschen Bundes-Staaten bis 1840, Hannover 1841, s. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
