Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Den modärna nykterhetsrörelsens förberedelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 NYKTERHETSRÖRELSENS FÖRBEREDELSER.
3) det förtjockar safterna, gör dem sega och försvårar i
synnerhet magens matsmältningsarbete.
I fortsättningen genomgås i detalj brännvinets
verkningar på människokroppen och behandlas frågan om dess
betydelse som läkemedel. Kollegiet afråder hvar och en från
att bruka det som läkemedel utan speciell läkareordination:
”lika litet”, heter det, ”som man bör använda något annat
medikament utan läkares råd, lika litet borde man efter eget
godtycke bruka brännvin, hvilket endast sällan gör nytta som
läkemedel, men däremot alltid är betänkligt att bruka.”
Dylika utlåtanden visa ju, att tänkande och kunniga
personer i Tyskland på denna tid hade ögonen öppna för den
sociala faran af åtminstone brännvinets bruk. Fredrik den store
själf (f 1786) var äfven i detta afseende en värdig son af
upplysningstidehvarfvet; han hatade dryckenskapen mer än
någon annan last och karaktäristiskt är hans tillvägagående,
då en köpmansfirma i Berlin anhöll att han måtte bevilja
koncession för anläggande af en arraks- och romfabrik. Han skref
egenhändigt följande knappt öfversättliga resolution: ”jag gör
så fan heller (ich will’s den Teufel thun) jag skulle önska,
att den giftiga smörjan icke funnes till eller funnes några som
drucke den.”
Antalet nykterhetsfrågan berörande skrifter1 växer år efter
1 Bland ifrågavarande skrifter må följande nämnas, utgifna af
tyskar: W. Jönichs, De spiritus vini usu et abusu Göttingen 1793;
C. J. H. Hubbe, Ueber die Schädlichkeit des Branntweins als eines
gewöhnlichen Getränkes (Verhandl. der Hamb. Gesellschaft VII p. 531),
Hamburg 1808; A. Münch, Ueber die Wirkungen des Weins Giessen
1815; C. von Buhl-Cramer, Ueber die Trunksucht und eine rationelle
Heetmethode derselben, Berlin 1819;
följande af fransmän: S. Versepüy, Essai sur les effets des
liqu-eurs alcooliques, Paris 1815; B. S. Lobry, Essai sur l’influence des
boissons alcoolique considérée comme cause de maladies, Paris 1821;
F. A. Vadllegeard, Considérations générales sur les boissons
alcooliques, Paris 1820; äfvensom åtskilliga thèses pour doctorat;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
