Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Goodtemplarorden och dess historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRISTOL OCH RITUALEN.
323
ny epok i den unga organisationens utveckling. Bristol var
en ansedd präst, anställd vid metodist-episkopalkyrkan i Ithaca
Man uppdrog åt honom att utarbeta en utförlig och
stämningsfull ritual för den nya orden, hvars hittillsvarande ceremoniel
varit ganska egendomligt och bristfälligt. Bristol fullgjorde detta
uppdrag på ett sätt, sonr ansågs så förträffligt, att hans
förslag oförändradt sanktionerades af storlogen. Ritualerna ha
visserligen sedan den tiden undergått lättare revision, men i
hufvudsak är det dock den Bristolska redaktionen som ännu
gäller. Som naturligt var, då man vet hvilken ställning
författaren intog, blef ritualen af genomgående religiös art, något
som tvifvelsutan också stämde väl öfverens med de
ursprungliga medlemmarnes skaplynne och med hela andan i den
amerikanska filantropien. Detta har emellertid helt naturligt
medfört, att många i religiöst afseende indifferenta, neutrala
eller i förhållande till den metodistiskt-kristna uppfattningen
heterodoxa nykterhetsvänner, som i öfrigt sympatisera med
goodtemplarorden och sentera betydelsen af dess utmärkta
organisation, kännt sig frånstötta och obenägna för anslutning.
Visserligen lades den religiösa grund, på hvilken orden
byggdes, principiellt så bred som möjligt, i det man i fråga om de
religiösa villkoren för medlemskap endast föreskref, att
af-gjorda ateister ej skulle mottagas: man önskade blott, att alla
ordens medlemmar skulle erkänna tillvaron af en högsta
universalkraft som styr och regerar allt, men då ritualen
sedermera författades, syntes den förutsätta vida mer, nämligen
accepterande af den kristna dogmen. Denna motsättning
mellan grundprincipen och ritualen har vållat många slitningar
och strider. I allmänhet har orden lyckats öfvervinna
svårigheten därigenom, att den inom sig vanligen för det
mesta ägt personer, hvilkas religiösa åskådning sammanfallit med
ritualens och således åt dessa kunnat anförtro utförandet af
densamma. I annat fall har det religiösa ceremonielet ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
