Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Goodtemplarorden och dess historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 GOODTEMPEARORDENS
FRAMTRÄDANDE-sjunkit till en ex officio förekommande tom form. Då
emellertid ordens konstitution, som sagdt, lämnar tillträde öppet
för alla religionsbekännare, så måste med tiden dess ritualer
ovillkorligen bringas i samklang med denna princip, en reform
som naturligtvis endast är en tidsfråga, hvilken redan
flere-städes inom orden med större och mindre kraft gjort sig
gällande. (Se härom vidare nedan sid. 346).
Orden var, liksom andra sällskap, inrättad på det sätt,
att dess grundföreningar, loger kallade, och sammanträdande
en gång i veckan eller hvar fjortonde dag, sände ombud till
ett för staten eller landet gemensamt storlogemöte. Hvarje
loge hade en mängd tjänstemän, kommittéer o. s. v., på det
medlemmarne skulle sättas i verksamhet, intresseras och
utvecklas. Såsom i ordnar i allmänhet, brukades vid de slutna
sammanträdena lösensord, igenkänningstecken och särskild
or-densdräkt, s. k. regalier. Denna inrättning var visserligen af
den art, att den kunde väcka betänkligheter eller åtminstone
framkalla delade meningar. Mången anmärkning gjordes ock
mot detta egendomliga nya frimuereri.
Emellertid gick orden framåt och vid storlogemötet i
Ithaca 1853 voro logerna 93 och medlemmarne 3,740.
Det hvilar föröfrigt ganska mycket dunkel öfver de inre
förhållandena och personerna i ordens barndom. Så mycket
vet man, att den ursprunglige stiftaren Coon var en obildad
och äfven till karakteren något vankelmodig och flyktig man,
medan däremot den förste egentlige organisatören Curtis var
en man ”af mycken lärdom, fast karaktär, ovanlig
arbetsförmåga och glödande nit för nykterhetssträfvandena”. ”Han
offrade”, tillägger samme sagesman \ ”hela sitt lif och sina
jordiska egodelar för den ädla saken, utan att röna det
ringaste bevis på tacksamhet eller erkänsla för sina sträfvanden
1 B. Strömberg, Orsakerna till söndringen inom
goodtemplar-orden, Arboga, Östgren & Andersson 1883; sid. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
