Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Goodtemplarorden och dess historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
negerfrågan.
327
Vid 1866 års världsstorlogemöte gjorde orden ett första
generellt uttalande i frågan. Chefen, som då var D. Hastings
hade på till honom framställd förfrågan, huru man skulle
förfara, då det blefve fråga om bildande af loger, som komme
att bestå af färgade personer, svarat kort och godt — och
värdigt — på följande sätt: ”Som om de vore hvita; jag kan icke
inse, att vår orden lägger större vikt vid färgen på en
människas hud, än vid färgen på hennes hår eller ögon.”
Världs-storlogen gillade detta träffande svar.
Därmed borde ju frågan hafva varit skaffad ur världen.
Men ingenting är så segt som gamla fördomar. Mot dem
hjälpa oftast hvarken vett eller vapen. Kentuckys storloge
var den, som fick den tvetydiga äran att låta striden åter blossa
upp. Denna storloge offentliggjorde en protest mot
likställigheten i fråga om negrerna: dessa vore en lägre ras, med
hvilken de hvita ej kunde anse med sin värdighet förenligt att pläga
umgänge. Situationen var tvifvelsutan den, att de intelligentare
medlemmarne af storlogen mycket väl insågo principvidrigheten
och orimligheten af en så’dan uppfattning, men resonnerade
som så: intaga vi negrer, så utträder en mängd af våra hvita
bröder; många hysa nämligen så inrotad fördom mot negrerna
att de ej tåla se dem; vi stå alltså i valet mellan att hålla på
rättvisa och förnuft — med den påföljd, att vi få in några negrer
och mista stora kontingenter af de hvita — eller att böja oss
för fördomen — och behålla våra fördomsfulla massor. I
detta val hade de ej mod att tillämpa den stolta satsen: fat
iustitia, pereat mundus (må rättfärdigheten segra, om också
världen förgås därvid).
Man kan förstå, om man ock ej kan till fullo ursäkta
hvad som hände. Kentuckys storloge, hvars chef var öfverste
J. J. Hickman, försökte godtgöra sin orättvisa mot negrerna,
genom att taga initiativ till bildande af en särskild orden för
dem. Man ville icke låta slafvarne äta vid herrarnes bord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
