Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Goodtemplarorden och dess historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 GOODTEMPLARORDENS HISTORIA.
men man ville ej precis vägra dem att deltaga i måltiden;
alltså skulle lösningen bli ett särskildt, simplare tjänarebord.
Det var ju en gammal, patriarkalisk, ehuru icke just det
nittonde seklet värdig utväg. Nåväl, man tillsatte en kommitté
för att utarbeta handböcker oah anskaffa annan arbetsmateriel
för den tillämnade afläggareorden. Detta ägde rum år 1871.
Följande år motionerades i världsstorlogen (som då
sammanträdde i Madison) om direkt förbud för negrer att ingå i
goodtemplarorden i förening med åtgärder i den af Kentuckys
storloge föreslagna riktningen: inrättande af en särskild neger,
orden. Detta 1872 års världsstorlogemöte blef med anledning
af denna fråga mycket stormigt. Såsom en af kraftigaste
för-kämparne för förnuft och rättvisa och för negrernas sak
uppträdde vid detta tillfälle engelsmannen Joseph Malins, som
1868 hade infört goodtemplarorden i England och som nu för
första gången var representant i världsstorlogen, bland hvars
ledande män han sedermera städse varit, och hvars högste
chef han i närvarande stund är.
Man kan tänka sig, hur tillspetsad meningsbrytningen
var, då, gent emot en mängd amerikaners kategoriska
förklaring, att de ginge sin väg, om en färgad man släpptes in i
logen, Malins, understödd af sina engelska kamrater, lika positivt
förklarade: ”Kommer en negerbroder, iklädd goodtemplarordens
regalia, till en loge i England, så föres han högtidligen till en
särskild hedersplats.”
Saken kom emellertid icke till afgörande på detta möte
och icke heller på de närmast följande, men vid snart sagdt
hvartenda världsstorlogemöte under 1870-talet var saken under
debatt. År 1876 sammanträdde världsstorlogen i ett af de
riktiga oväderscentrerna, nämligen i Louisville i Kentucky.
Den 24 maj 1876 kom frågan där till afgörande; med 85
röster mot 59 antogs följande kompromissförslag, som tager
med den ena handen, hvad den gifvit med den andra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
