Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till gudinnan uti lunden;
Hon då till sbogen sprang
Bland vilda djur och björn,
Och hennes lilla fot
Blef stött på ris och törn.
(Men se här ha vi äntligen gudinnans entrée. Slutet af roligheten är
också säkerligen hopkomponeradt blott för att den där värda damen icke
skall nödgas lysa genom sin frånvaro:)
Gudinnans solo:
Ack, fader, om du vill
En kung för floden vara,
Så hjälp din dotter nu
En gång från ulfvars skara.
Härefter följer en,
Som länge följt mig har;
Ack, fader, skynda dig,
Tag mig i ditt försvar.
(Alt under det gudinnan sjunger, upprullar hon ett „skogsparti44, hvarpå
dock endast ett enda rosenutpyntadt träd är till finnandes, och då hon
slutat sången, uppstämmer kören följande):
Kör n:o 7.
Gudinnan hade ej sitt lilla tal fulländat,
Förrän hon till ett träd på standen blef förvandlad,
Och hennes fagra fot blef rot, dess armar grenar gröna
Och hennes vackra hår blef blad och blommor sköna.
Konungen gick till trädet och därpå händer lade,
Tog trädet i sin famn och smekte det och sade:
Du månd1 ge mig en kyss. .— Han kyste trädet i sin famn,
Men trädet böjde sig tillbaka af och an.
Och efter du nu ej min käresta vill vara,
Ett träd du vara skall i alla dina dagar;
Och utanför mitt slott skall du till prydnad stå,
Och mången tapper man skall kransar af dig få.
(Nu återstår blott stjärndragarens harang till den högt ärade publiken):
Stjämdragaren:
Kan herrskapet förmoda och förstå
Hvad detta helga värket syftar uppå? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
