Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. En fattig bonde bodde där, Och barn lian hade många,
Som gjorde honom stort besvär, Om bröd lian nödgad’gånga,
Men älsta dottren af sin far Samt mor och syskon afsked tar,
Och ger sig bort att tjäna.
3. Den samma kände icke sig, Se’n bon sig själf fick råda,
Men rusad’ oförsiktelig’ I kropps- och själavåda,
Ty all sin lön hon kunde få, Till prakt och ståt det skulle gå,
Och till högfärdig lefnad.
4. Husbonden sade: „Piga kär, Låt sådant högmod falla:
Betänk af livad för folk du är, livad kan man dig väl kalla?
Blir något öfrigt af din lön, Så gif din far, det är min bön!
Han tigger ju sin föda.u
o. Hon svarte: „ Jag är ung och skön, Men granna kläder felar,
Hvad vill förslå min lilla lön, Om jag med far min delar;
Som andra skall ja£ klädder gå, Ej något tar jag någon från,
Men själfver det förtjänar.tt
b. En tid därefter hände sig, Att gamla fadren dödde,
Då modren, som sig ömkelig På käpp och krycka stödde,
Bad dottren, som var tämlig rik Till grafven hjälpa fadrens lik.
Som barnslig dygd befalte.
7. Hon hade då på fjorton år Sig mycket god t förvärfvat,
Om hon med högdoms synden svår Guds gåfvor ej fördärfvat.
Hon sade: „Det går mig ej an, Begrafen hur I vill och kan,
Men jag mitt mynt ej skingrar.
8. Jag hör på nästa marknadsdag Mig nya kläder köpa:
Ej gagnar det mig då att jag Därtill om lån skall löpa,
Hur jag går klädder livar man ser, Stor sak hvad graf man gubben ger,
Ej någon därom skött^.u
9. Då hennes fru slik hårdhet såg, Hon mera ädelt tänkte,
Barmhärtig i sin hela håg, llon mat och pengar skänkte,
Hvaraf den arma kvinnan då, llugsvalad, månde genast gå
Sin döda att begrafva.
10. Till fadder pigan bjuden blef, llon därför sig väl prydde;
Gaf Gud och dygden skiljobref Och högmodsandan lydde.
Dess fru gaf henne tvänne bröd Att gc sin mor, som led stor nöd.
Och sådan hjälp behöfde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
