Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ku storma gubbarne fram för att taga ungfar i besittning. Som
redan nämdes, uppstår härvid en skärmytsling mellan dem och
ung-karlarne, någongång så hetsig, att den kan vålla skador både på hans
kläder och person.
Då de gamle slutligen vunnit sitt mål, ordna de sig till dans
och hälsa den nye medlemmen välkommen i sin krets. Efter dansen
lyftas och burras han, såsom ofvanföre nämdes, af sina nye kamrater,
hvilka under afsjungandet af:
»Ungfars skål vi dricke, hurra, hurra!
Vår värd och vår värd o. s. v.“
dricka honom till.
Då ungkarlarne för att dölja sitt nederlag, begabbande falla in med:
»tjäkubisars skål vi dricke, hurra, hurra!
vår värd o. s. v.“,
förändra gubbarne sin sång och tömma skålen med orden:
,, hurra, hurra! ungfars skål vi dricke,
snakabussar få däraf icke“.
Med samma ifver som gubbarne göra beslag på brudgummen,
med samma ifver göra de gifta kvinnorna sina anspråk på att äga
bruden bland sig gällande. Om man ock här går mindre hårdhändt
till väga, söka dock flickorna så länge som möjligt förhindra
»gummorna" att nå sitt mål. Slutligen släppa de likväl bruden lös. Men
innan hon värdigt kan inträda i de giftas krets och hälsas
välkommen bland dem, utbytes brudkronan mot ungmorsmössan. Denna
på-sättes af »kåsun", om hvilken vi i ett annat sammanhang redan talat.
Man har betraktat denna handling, då kvinnan första gången smyckas
med detta slags bufvudbonad, såsom ingalunda oviktig, samt därför
äfven, efter hvad det uppgifves, vid dess utförande iakttagit vissa
ceremonier, af hvilka numera endast en återstår. Så snart »kåsun" fått
ungmorsmössan behörigen påsatt, skall hon nämligen tilldela den unga
makan en smäll på kinden. Denna kindpustaga skall vara henne en
påminnelse om, att hon aldrig må förglömma sin hufvudbonad och
sitt heliga äkta stånd. Det ansågs i tiden och mången anser det än
i Fyttis för orätt, ja, nära nog syndfullt, om en gift kvinna aflägger
sin mössa och går med blottadt hufvud. Då det emellertid blefve för
dyrt att i hvardagslag begagna de köpta sidenmössorna, består man
sig i hvardagslag andra simplare och billigare af kattun eller kläde.
Dock sjunga bindmössorna äfven i Fyttis redan på sista versen af
sin tillvara liksom de ock redan i andra trakter af Nyland nära nog
helt och hållet höra till det förgångna.
Alt efter som sederna förändrats har äfven „kåsunsu, liksom tal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
