Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lycka och sällhet. D& det föres till dopet (= „kri8snigdjinu) inlindas
nti dess kläder guld och silfver, ett mynt, bladet från en psalmbok
samt salt och bröd. Härifrån skola nu de äskade jordiska förmånerna
härflyta. Rikedom skall beredas barnet genom guldet och silfret,
affärsgeni genom myntet, fattningsförmåga genom bokbladet och lycka
i allmänhet eller tur (= „tiira“) genom saltet och brödet.
Under själfva döpelseakten hafva faddrarne att iakttaga vissa
försiktighetsmått. Så böra de se till, att de stå uppå en enda
golftilja, icke grensle öfver en golfspringa; ty detta anses medföra
för-slappning i barnets urinblåsa. Af barnets sinnesstämning under akten
göras äfven tydningar. Gråter barnet, då det begjutes med vatten,
är det att befara, att det kommer att gå en svår framtid till mötes,
ler det däremot, så kan man trösta sig därmed, att dess fjät skola leda
öfver rosenstigar, hvarifrån törnet är undanrödt. Skriker det under det
„Fader vår" läses, anses det få god sångröst. De ansvarsfulla
förpliktelser, som åhvälfvas faddrarne, blifva ute i lifvet såsom mycket
annat blott toma ord utan all betydelse. Dock pläga gudmor
(=ngu-mor“) och gudfar (= „gufar“) vid olika tillfällen komma ihåg
gudbarnen (= Bgubånena) med snask eller någon annan mindre gåfva.
Då en „bårssäggskvinnaa blifvit förlöst från sitt foster, anses
hon oren. Väl kan man vistas med henne under samma tak, men mot
den hand hon räcker till hälsning, hyser den vidskeplige misstroende
och skulle hon bereda någon mat, så skulle hon hafva gjort sig
skyldig till ett brott. Väl undfägnas man vid barnets födelse med en extra
förplägning, bestående i supen, ost och bröd, hvilket heter „få tånan“
och som utbytes grannar emellan, stundom äfven utom byn släktingar
emellan, men denna mat är tillredd redan under den tid modern ännu
kunde bestyra om sitt hus och blifver nu utdelad af någon bland
husets kvinnor. „titb^ss“ till där boende släktingar „far“ fadern själf
„me tånanu d. v. s. bjuder hvar och en af släkten en sup, en bit ost
och bröd.
Till själfva barnsölet („= „bårsol9a) hämtar hvar och en sin „f0ro“
af olika slags hvetebröd och ost.
Efter det en moder stigit upp från sin nMrssägg“ önskar hon
naturligtvis så snart som möjligt bli „kyrktagen“. Som namnet
gif-ver tillkänna, skedde denna handling och sker ofta nog ännu i kyrkan.
Likt en fallen synderska står modern, som blott uppfylt naturens,
ja själfva bibelordets bud, i kyrkförstugan och väntar att vid tröskeln
i hela menighetens närvara af prästen efter öfliga ceremonier blifva
löst och friköpt från en handling, som underligt nog blifvit tydd och
hvilket ännu mera måste förvåna en, fortsättningsvis tydes som oren.
Sedan hon nu blifvit återupptagen i församlingens gemenskap, har hon
åter liksom andra människor rätt att lefva och röra sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
