Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från en förmodan om månens invärkan på vätskorna och safterna i
växterna, hvilken förmodan möjligen kan hafva någon grund. Så
myk-ket mera ogrundadt är däremot valet af tid för de förrättningar vi i
det följande skola omtala.
Nötboskap och får (= „drypikrsek", af drypja, idisla) bör man
slakta i ny, svin i nedan.
Får böra klippas i ny, ty då få de mjuk och len ull; klippas
de i nedan, blir ullen kort och sträf.
Ull bör ej spinnas och kardas i nyet, ty då »kastar det mask, i den.
Notbindning bör påbörjas i ny, på det att noten må blifva lätt
och hålla sig torr.
Sättes potäten i ny, drager den sig mot ytan; sättes den i nedan,
gå rottågorna och med dem potäten mot djupet.
Tvål bör kokas i ny. Brunnar böra rensas i ny; rensas de i
nedan, ge de litet och grumligt vatten.
I nedan skall man plöja åkern för att utrota hvitrot (agropyrum
repens), ett genom sina långa, ledade, krypande rotstockar mycket
besvärligt ogräs.
Vass bärgas i ny, emedan den i annat fall småningom går ut.
Den vass och det gräs man vill utrota, bör man därför slå i nedan.
På »nidantörsda" (= torsdag, som infaller, då månen är i nedan)
skall man utföra trolska handlingar.
Vårtor försvinna, om man visar dem åt fullmånen och säger:
„Si du kva ja hår up min héndar".
Äfven uppå djurens trefnad tror man månskiftena hafva
inflytande. Man hör därför sägas: „he e fodd" eller „falli i nye" och „he
e falli i nidan" och påstår man att djur, som »fallit" i nedan,
vanligen hålla sig torra och magra.
För fiske anses nedanet menligt. Utom att man påstår, att
gäddan under detta skifte löser tänderna och blifver svår att fånga, då
den af nämda orsak mindre gärna utöfvar sitt röfvaryrke, säger man
dessutom att fisken skyr den is, som bildar sig i nedan, och därför
söker sig ut på djupen.
Bland »nymånader" har »nyårsnyi" sina särskilda tydor. Då detta
framträder, söker den vidskeplige utforska sitt öde för den närmaste
framtiden. Detta gör han på följande sätt. Han vänder sig med
ansiktet mot månen och öppnar under denna ställning en psalmbok. Alt
efter innehållet i den psalm han nu får upp, förutspår han sedan glädje
och sorg, död och lif. Önskar man sig samtidigt något, skall denna
önskan under årets lopp finna sin uppfyllelse.
Hvad man eljes har för händer, då man första gången ser
ny-årsnyet, det får man mest hålla på med hela året. Helsinge.
Om månens fläckar se sagorna 84 o. 85 i Nyland, Tom. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
