Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. Väderleksförhållanden.
Liksom man väljer tiden med afseende å månadsskiften, gör man
det äfven med afseende å vinden. Sålunda anses nordan som ett
»förkasta väddr“. Som vi redan tidigare nämt, bör man då ej begynna
sin sådd.
Ärter, som sås i nordan, blifva maskätna.
Slaktas svin, säges fläsket hafva lätt för att rinna vid rökning.
Löf, som brytes i detta väder, varder hårdt och osmakligt.
Beredes malt, blifver det tort och odugligt.
I norr är stället och rummet för alt ondt. Därifrån tror man
trolldom och sjukdomar, t. ex. „skotu härstamma. Ofta anses lapparne
förorsaka desamma och talar man därför om „]appskot“. Lapparne äro
mästare i att trolla och kunna färdas genom luften, hvarvid de
framkalla häftiga väderilar, som, då vanligen kvinnor utöfva svartkonster,
ofta få namn af „vädartjäliggara. Man tror vidare, att de på sådana
färder kunna taga med sig hösåtor, ja till och med tyngre föremål.
En lapp hade, berättar man, af en värdinna, som han botat för
svår värk, erhållit i ersättning en ko. Han lät kon försvinna genom
luften och åstadkom detta blott en „vädartjäligg“.
Vattendrag, som rinner åt norr, är gagneligt för offring och tror
man att dess vatten kan häfva sjukdomar t. ex. frossan.
Däremot anser man mark, som sluttar åt norr, för mindre
gif-vande, hvilket ju har sin naturliga förklaringsgrund i den skugga,
som här alltid ligger långt in på dagen.
Som helt naturligt är, söker allmogemannen på förhand utforska
den stundande dagens eller veckans vind enligt vissa tecken, för att,
så vidt möjligt är, efter dem lämpa sina arbeten. Vi skola redogöra
för allmogemannens iakttagelser, om vi ock icke kunna uttömma hans
förråd däraf, som är stort och dagligen tillväxer.
Hunden säges förutspå fult väder, om den äter gräs och besväras
af illamående. På samma sätt förutspås fult väder af katten, som är
en ännu bättre barometer än hunden, i det att den äfven förutspår
köld. Köld väntas nämligen, om katten söker sig bostad i skorstenen.
Svinet förutspår „illvädara, såsnart det visar sig med gräs eller
nhalmbo8u i munnen. Då svin slaktas, gifver man akt på mjälten,
som, därest den är lång, bådar lång höst.
Regn väntas, om tuppen galar vid middagstiden.
Bofinken skär knarkande locktoner, då den väntar regn.
Flyger svalan utmed marken, bådar det regn, men vädret blir
vackert, om den håller sig uppe i luften.
Skrika kråkorna tidigt på morgonen, väntas regn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
