Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skynda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[Skynda]—Slatter. 135
heldt — på husi holdt skjønnsfor
retning, -a (a) vt skjønne; — på be
dømme skjønnsmessig; påskjønne.
[Skynda] sjå skunda (a).
Skyndel m (fl skyndlar) fakkel; ogso
= ve vskutel.
Skyn sam adj. -semd f skjønnsomhet;
erkjentlighet.
Skynsjmann m. -sak f.
Skynug adj skjønnsom, forstandig.
Skyr n surmelk.
Skyr adj skjør, sprød ; sky ; tak- hest.
Skyra (te) vi flykte.
Sk^r|myse f myse av skyr n.
Skyrna (a) pi skjørne.
Skyrost m ost av skyr n.
Skyrpa (te) vi pruste (um dyr).
Skyss m. -a (a) vt skysse, -gut ni.
Skyta = skjota.
Skytebomull f.
Skytje f tilbygning; skur.
Skyts n kanoner.
Skyttar m. -fest m. -lag n.
[Skyttel] sjå skutel m.
Skyut adj skyet.
Skyva el skuva (y, au, o) vt.
Skyvjer adj. -re f udrøihet.
Skøy n. -ar m.
Skøyt m skjøt, sammenføining. -a
(skøytte) vt; — i hop; — på for
lenge; — frå seg; skjøtte, ense;
— seg sjølv.
Skøyte f og n skjøte på eiendom.
Skøyte f skøite (lite farty).
Skøyte laus adj skjødesløs ; dum
dristig, -løyse / skjødesløshet ;
en vågehals.
Skøytsam adj omhyggelig.
Skå: i — el på —, skjevt.
Skå adj skrå, skjev, hellende.
Skå (a) vi skråne; — yver gata.
Skå seg (dde) skikke sig.
Skåbakke m jevn skråning.
Skåk f (fl skjæker) skokle.
Skål f; drikke-, vekt-, kne-, -a (a) vi.
Skålblom m ranunkel.
Skålda (a) vi skålde (t. d. gris).
Skåle m skåle, skur, skjul.
Skål|pengar fl. -pund n. -tale m.
Skån f hård skorpe.
Skåna (a) vi bli skrå.
Skåna (a) skåne, spare.
Skån kavring m. -rokk m.
Skånsel f.
Skåp n skap. -koll ni.
Skår m skåre (i slåtten).
Skåre og -ung m måkeunge.
Skåtak n skråtak.
Skåtøy (i Telemark fylke).
Skåjveg hi skråvei. -vegg w.
Slabb ut søler.
Slabb /i søl. -a (a) vi. -e f. -eleg
adj. -ut.
Slad n skråning.
Slad adj svakt hellende, -a (sladde)
vi helle svakt, -berg n.
Slafs n søl; snevann på veiene.
Slafs m en søler, -a (a) vi; - i seg.
Slag n slag, smekk; trefning; hjerne-;
tri dagar i — o: på rad; fotspor;
fuktighet.
Slag n art, slags, slekt, kjønn; av
same -et; folke-, ætt, slekt; han er
av rette -et; krøter-, fiske-; alt-,
alskens; kva (for) —f ikkje det —,
ikke et grand.
Slaga (a) vi baute; rave, vakle.
Slag benk m. -bord it.
Slagen adj fuktig.
Slagg n = sikl n; smidje-. -a (a)
vi sikle.
Slagglas 77. -klokke f. -lodd n (i klok
ke); legering av metall, -mark f.
Slagna (a) vi bli fuktig, slå sig.
Slagside f; skipet fekk —.
Slagsmål n.
Slagvol m = hand vol.
Slak el slakk adj slapp, slakk; jar
(um vev).
Slakka (a) vi slakke, -ast. -e m
slapphet ; en mindre anstrengende
stund* i arbeidet, få ein — i onni.
Slakna (a) pi slakne; bli mindre
stram el bratt.
Slakside /"= svangside.
Slakt n. -a (a) vt. -ar ni.
Slaktar) •*’ slakte hus n. -tid f.
Slaktete ti. -gris m. -maske f.
Slamp m. -a (a) vi gå tungt og dorsk.
-en og -ut adj.
Slamr n smelling (t. d. av ei dør).
Slams m slusket person, -a (a) vi
henge slusket (um drakti). -e f
slusket kvinne; kjøt-.
Slange m rør (ikkje = orm); brand-,
pipe-, gummi-.
Slåp a (te) vi henge slapt ned. -s n; snø-.
Slark ni doven person, -a (a) pi gå
og slenge ledig ; skoen -ar på foten.
-ut adj.
Slarv n slarv, sladder; fuskverk.
Slarv m slurvet likesæl person, -a
(a) vi fare med slarv, -e f. -eleg,
-en, -sam og -ut adj.
Slask 77i : en slask ; n : søle. -ut adj.
Slatter n sludd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
