Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 1 §. Swerige sammankommet af flera urriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Virdaland·
anblickar dessa föremål ända med sitt skarpsynta öga och liksom V.
Limic« ·"divinei«ade om det af naturalhistorien, som hart ej ännu
kande, just hivad esterwerlden derom kommit att känna", anger sä-
kerligen Hr Schlyter sannolikheter i Swensk ethnographi, som
en sednare forskning kan licivisa ivara sanningar-.
Afmen jag har, elluru med sivagare fyn, ur samma syn-
punkt beskådat deßa aflagsna minnen och i Uppsatser sör 20 år se-
dan boriat särskilja hivad som kunde tillhöm de olika ursprungliga
förbunds-staterna i Norden »). Angenämt öswerraskad af Hk
Sdslyters uttalade grundäsigt, har jag silit, om möjligt, öka bewi-
sen for Laghistorikerns yttrande rörande den ursprungliga författnin-
gen söder onr Giltalandet Mißtroende inbillningsgäswans infly-
tande vä forskningen, har jag under z- sekel huswudsakligen ät
Swerisk Historiii egnat den sällan fdrslösade tiden och ej af för-
kärlek for egna asiater, som först ester ett långwarigt och un-
der- ett fortsatt studium uppkommit, undandragit mig frän att
taga kännedom ont allii författares, som dliswit mig tillgängliga.
Det som under tiden bliswit milt intigt i en mängd siirskildl)eter,
har naturligtrvis bildat sig till en åsigt, hwari de söndrade delar-
ne af metande dlisivit ett helt. Meri att framställa ett helt, är
ej i tvär tid medlet alt tvinna pris, utan att bereda den pris, som
gör sig besioar att siinderplocka detsamma, sa att delarne äter lig-
ga formlösa och iringspriddii på historiens fält. Författaren skall
·) Moiligeir kunna wi wara styldige de inrättningar, som skörda för-
delen, om detta arbete minner den köp-ende allmänhetens förtroerrde,
att här inrncka hwad omdonre Swenska Akademieii fällde om Förf:6
första försök for nära «.«:ne decennier sedan, att ordlm finit forsknin-
gar i detta hänseende, hann-isande till Post- och Intsikeo Tidnin-
gen n· 3()«l, Mändagen d. 27 Dec. samt Sweilska Akademienö berät-
telse om sin hogtidsdag, den 20 Dec. 18·.«4, der vekheten För- Wål-
talighet. — — ’«—.Bland listiga Skrifter hade Akademien ansett sig
borir omnämna n. Ep: Orn Jslilndska och Noi-diska Mnthologierrias oli-
ka innehåll och wärde, jemte ett bihaiig om nationalitet i säng,hwi1-
keri skrift, ehuru den icke warit af den fullkomlighet att den kunnat
belönas, likrväl fäst Atadeniiens synnerliga uppmärksamhet genom en
sinnrik uppfinning, en listig och warm, stundom poetisk framställ-
ning, en ledig och merendels behaglig stil, samt eii rikdom pi ide-er
och kunskaper- som röjet ej mindre snille, ätt beläsenhet, i synner-
het i spräk och foriih«isder". — Bltiiid hufwndidiserne i denna tipp-
sats, som troligeii aldrig konsuler att utarbetas sök preßem må anfö-
ras, att Eddiknmthiken ansågs afspegla en tväsendtligen minan iver-ids-
äskädning , ätt den som lefdc hos folket i Wäretrd — eller den del af
Sweiisfolket, Föi·f. kände — oet) att, for grundläggning af en folk-
poesi fordrades att ösa ni« folkminncts kalla och ej blott söker blåsa lif i
Isländarnes skriftligen bcwarade hednasoreställningar, som syltas e-
aentligen tillholst en presteast i Swaland. J Dialogens form frams-
drogs en jemnfirelse mellan It?liindningaäsiqternas och Barent-Molk-
trons wärde för nationell poesi ord konst. Jag fär här i Usdra Ki1p.
tillfälle något ntweckla den sed-narr och erkänna, att denna olikhet
mellan Wärendsfolkets ninth och Eddornas sorde tnig till samma of-
wertngelse om Likarendsstammens skiljaktighet, hwartill Hr Schlyter-
kommit pä deii stränga laghistorista forskningens wäg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
