Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 1 §. Swerige sammankommet af flera urriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—-Ws.––-
Virdalaiid. ii
dock ej tadla den, som dermed befrvårar fig. Liggeringen sanningi
min uppfattning af de spridda historiska elementerne, så må kort-
huset ligga der; finnes en sanning,om ockiii blottanti)dd, fä kommer
nog den, som tned tiden fastare hopfiitter det afkritiken biittre bepröfwa-
de. Jag hoppas, att ej ha ådagalaggt lättro, åtminstone har kritikens sor-
dringar tagit friin mig mycken tid och ivallat mycket arbetande och
omarbetande. Jag bekänner mig likrväl af fjeliiva sedekanslan lika
förhindrad, att utan skål siiga till någon: dii ljuger, som att
säga: dit stjåler, hoppandes att här har warit och kir mera ärlig-
het och fanningskärlek bland menniskorna, iin den för tdgri och för-
falskningsbrott jemt anklagande hyoerkritikcn syns tro. Det fordras
dock, wi weta det, kunskaper och förstånd, att ej fjelf ljuga, då
man upprepar hivad andra sagt som sanning. Man måste karma
folkets och författarnes språk, språkets poetifkti dietion, den natur
och de minnen, hwiika lätta dem uttrycken och ge dem uttryckens
färg, om man skall fatta solksägnens, liksom den äldsta litteratu-
rens mening i hwarje språk. Kiiiiiiee nian det-emot ett solki
grunden, få förstör maii ock ett folk och dei blisroer det ej blott
siirskildheter, matt kan framställa, till hwilka tafaren kan stiillasam:
ma fråga som Ehrenfrviird till de bekanta kolonnerna: hivad gö-
reii I här? utan det bliswer ett helt med lif och anda. Ochdet
allena roar i forntidens tanka, fräii Herodotns till Tacitus, och
det allena är i Förs:s tanke Histoisia eller ett klart metande hu-
ru mycket matt wet. Kritiken ar: metande hurii mycket man icke
wet, ett stort, ett wigtigt metande, sorti iir medel för en Histo-
rias uppkomst, men ej må wara sjelfwa ändamålen Wi wärde-
ra således kritiken på dct högste-, men ej blott for det han kan tred-
bryta, utan for det att en plats deiwid ma uppkomma, der san-
ningen mii as det bevebfwade kunna uppbygga mät ordnade :elar-
gångar, der folket kan lustwandra, iioplyjtadt af sina minnen till
nog mod oci) sinneshbjning for att fullkomna sina förhoppningar eller
siiidii sinii fortvillelser och lifioas till kamp mot fina firdomarzmen
ej folket allena, utan kritiken wid deß sida, att föreslå reparatio-
nerna, t. o. m. ombyggnad, dö så behöfs, och, sorti en Finit
eller ett Domkyrko:riid — förhindra, att aldrig sista stenen blif-
iver insatt. Ty det iemna byggandet« d. ä.densortgåendegransk-
ningen ökar också folkets intreße frän generation till generation.
Smeariie ha en historia, som ej ar Virdarnea Den måste
bli lika främmande for de sednare, som W.i.1s historia ar for
Skäningen. Hiir Virdasolket en egeii historia, eifioen för samma
tider, som Sivearne, hwarfore ej giftoa derti dete? Jiritikeii katt
betwifla mycket, hyperkritiken firrkasta allt. Meri ar ej samma stall-
ning för· Sri-rarite, för Danfkarne? Börjar ej mången historiker
Sivearnes och Danfkarnes historia med de inhemfka chronologierne
och annalerna, således med Christna tidehmarfivet? Och lik-otillåtet
jit det folklif, som uppenbararar sig omkring osi, med siii djupt
rotade werldsafkiidriing, ivißts ej i sist helhet ferklara fig ur Chri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
