Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 1 §. Swerige sammankommet af flera urriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Virdaland.
hwad stam den östliga befolkningen af Småland hör-. De som
wilia beträda denna forsknings-bana må tillse, om ej Götarne frän
Ostergötland inträngt i detta kustland ’) och derrvid allt mera un-
danträngt till det magrare berglandet, den gamla Virdastammett,
hwarigenom twenne stammar fordrat 2:ne thing och 2:ne kungar,
fast deti wid kusteti boende, as Olands Wiking-rikdom uppehållne
snart kunnat bli gemensam kung för folket å begge thingen. Meri
dertill att Bleking haft egen thingsplats och egen lag, finnas inga
spär. Det hade då säkerligen haft en egen lagman, som bibehållits
när det fick gemensam kung med Skåne, men hwaraf ej ens i dik-
ten några spär möta. Deii schibbilerande folkstammen hade nog
af ålder blott ett thing och en lag och en kung.
Wi anföra först grundbewiset för Smålands begge uråldriga
lagmannaskap, hwilka bewifa sjelfständiga thing med egen lag,
uppwuretr pli thingen, der frätt början ess kung, slutligen, (dä en
Swensk Monarcbi uppstått, som blott åt en inrymde det namnet)
en lagman — i början, som det synes, kallad Kung Lagmt1r1-
Larhiman Rey —- skipade råtttvisan och sade lag för folket.
Det låses i Additam. l till Södermamralagen, utgiswen af
D:r Schlyter, efter ett man-sot på Köpenhamns Kongl. Biblio-
thek p. 184 f.
"Ett Konungarikc, font heter Swearike, hafrver i sig sitt Bi-
skopbdbnten och nio lagmansdömcn — — —- 1. Erke:BiskoPH-
dörnet i Upsala, som hafwer i sig ett lagmansdöme öswer allt
Upland. 2 Strengnås Biskopsdötite , forn hafwrxisigtwå Lag-
mansdönte, Södermanlands och Nerke. 3. Abo Visbys-dö-
me, som hastveri sig twå lagmansdönten. 4. Linköpings Bi-
skopsd«öttte, som hafweri sig twå lagmans-domen, Ostergötlarid
och Ola-Id, sderunder Kalmar lån]. s. Wexiis Biskopsdisttie,som
hafwer i sig tio Hai-eders lagmanadöme. O. Skara Biskopsdös
me, som hafrver i sig trvå lagmansdömem Tlesiergötland ock)
1Verntlond. 7. Westerås Biskopsdtscrie, sent hafwer i sig ett lag-
mansddtne lVefrmanland oct) D.:la". Då dc 9 lagtnansdömen
räknades, woro tydligen ej Finlands hwarken ena eller twcnne lag-
mansdlinren tillkomna. As dr 9 ofrizie, således de 9 först tillma-
rande och i rubriken af ålder antr)ddt1, aro de 7 bewisligen gamla
kungariken. Man känner kungar i Upland, (Tinnda) Tvest-
manland, (nemligen drß stamort Fjädr·rrndaland, hwariirån
Westmanland och Dala koloniserats-, hrvarförei Heimskringla West-
rnanland kallas Fjridrundaland), Södermanland, Nerike,Ol«ter–
götland, lVestergötlarrd och iver-inland- Det tvar Werm-
landgkungarneg ått, som med Uplandsktr kunaa anor, Uppstkg
till Norges öfwerkonungasiågt, sedan den förste Wermlandskrnrgens
fader, enligt allmänt obetwiflade. uppgifter-, utrotat på en gång
·) Deroin se Jaledningens sista kapitel. Suan uppger ett dolskt fu-
ctum år 515—520.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
