Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 1 §. Swerige sammankommet af flera urriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virdaland 13
ät Jordan" en stam uttalade sch,der grannstammen uttalade ett s(Dom.-
B. 12: 6.) och det ansågs wara ett sa tillförlitligt kännetecken vä
stamsörwandtskap, att de, som uttalade sch, dräpte under krigs-till-
ståndet alla säsom säkra fiender, hwilka uttalade blott s, sä torde
det i det gamla Virdariket wara en saker ledning for stammens-ut-
bredning, då man altar på, lnvarest man ännu säger Schwen,
har det engelska nttalet af w och gerna widgar vokalerne till diph-
-« tonger (oj eller aj) eller hrvarest man börjar säga Susen, har det
tvanliga swenska uttalet as w och wanligen enkla vokaler. Om
deßti egenheter i uttalet fä tvi längre sram yttra oß. Förf. hade
nöjet wid Lunds Akademi nnder hostterminen 1842 fä anställa ett
culloquium lamiliare med studerande ungdomen af Smålandska
nationen, bewistadt äsiveii af Blekingsbor, Kalmarbor, och West-
götar, hivarwid Herr Magister Borg uppli)ste, att wid gränsett
mellan Kalmar län och det ännu egentligen kallade Småland, as-
brottet i uttalet är så märkbart, att en hivar på "Smältmdssioan"
säger Schwen, schwin te. ivl)a’? whomZ re. liksom bojs-,
stoj-i te. (i Finweden baser, stajn), då deremot en hivar pä"Kal:
marsidan" säger Swetr, swin, wa’? tvi-nr? beri, slem dcr ej
sket-det omflyttningar föranleda ett lätt bemärkt undantag frän den
allmänna regleit — en Upplysning, som allmänt erkändes-. V) Ble-
kingsboarne intygade deremot ett alldeles liknande folknttal både i
Blekiiig och det s. k. Småland, jemte det osmerensstämmelser i
hrvarje solldrag, som anmärktes frätt Småland, erkändes befintligi
Blekitig. Weslgiitarne intygade, att Smäländska inflyttningar ge-
nom deßa egenheter bade i vokalers- och konsonanters uttal lätteli-
gen sparas i Westergötland ori) nppgaf Hr Magisikr Brunneru5,
att de ord, som äro as gemensam sttrmrot i Tyska och Swenska
och isörra språket börjas med Scl)i»n,äfwen säntlalasi hela Marts
härad samt Toarps «) sockett i AI härad.
Dä nndersotningen i närwarande inledning berdr de elementer,
hwaraf n. w. iver-id Stie«t bildats, så sträcker Fors, hivad stam-
men undkom-nm ej här sina undersökningar längre an till det
sdwilsbilerandh den deleit as Swenska folket, som kallar sig
Sebwensk och stiger wl1a"? mojna, dos-m, eller maj-ia« damm
. Eli iijwad ethnograph skall mellan deß.r alla sinna en mängd lik-
l nande drag, föreställningar oelJ lefiiadsskick, starkt albrytande dei-
de sambygga med deii SkänsksScländska stammen, märkbars äs-
wen der de sambygga med Getar. Sem det ej berör närwarande
änme i sist bestämdare begränsning, mii här lemnaå oafgjordt till
kis-Osv-
«-) Förf. har nnder en sommar-resa 1841 funnit detta allt bekräftadt.
") Dä tvi längre fram fä gorii bekantskap med de Wärendjka arvin-
nornas jemlikhet inför lag med tn.iirneii, grundad pli jemlikhct i
mod och w.lr·f, enligt Silgnens intyg, mäste det wacka uppmärksamhet,
att intet ställe med sä mycket skäl kan helsas for Kejsaricman Cir-
tharina l:s födelseort« som Ekähs i Toarps socken vel) Ishs härad-
Se Sweriges Stato-Tidning n. 246 äts 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
