Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 3 §. Fornlemningarnes wittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virdalattd. 29
Rembcrts "j»»a" förleda sig att anlägga en ny stor hufwudftad
— jemte, ej Upsala, utan Sigtuna, och hwilket anläggande Reu-
terdahl sitt-klarar i hög grad betänkligt att godtättntt "pä Adami
wanställda expositiott af några få nästatt alldeles okända utländttin-
garS berättelser", der nordiska urkunder ej weta det ringaste (l. c.
p. 203). Oeb enligt de stallen hos Adarnus, der han ej försöker
att närmare bestämma Bircas läge i anseende till Sigtuna, utan
synes blott afskrifwa eller nedskrifwa hivad han hört af sitt kung-
lige sagesman, Swen Estrid-ston, som långe wisiats i Upsala, det-
bltfrvex alltid Birea förlagdt i Göta t«ike,»der ligqer det alltid
wid Ostersjött, der sträcker sig alltid Ostergötland anda till
Birra, något få orimligt uttryck, ont det gäller en stad i hjertat
af Upland, något få begripligt om det galler en stad nära Ble-
kings gräns i en tid, då Biskopen i Linköping till denntt grans
Utstrackte jentte Osterftön sitt sitft, bibehållet med denna utsträck-
ning under helatatholsta tidehwarfrvet.
Och en förlikning mellan skrift och samt fordrat-, för sin
möjlighet, antagandet, att Anskar landsteg på Kalmarkusten och der
planterade en församling, hwaraf minnet iviil också ej borde kun-
tta fullt utrota-Z, då hans församling blomstrade ett sekel.
Klart och utfbrligt fin-saktar tkrittcn — S. Sigfrids legend
— att Sigfrid tog lattdtwägen frätt Seland öftver Sundet till
Wärend. ch skriften har uppstått af minnen i Wexiö, der han
tverkade, och blef skrift 1205, således då barn ännu kunde leinm af
dent Sigfrid döpt. Om Wexiitsiiftets grundläggare kommit frätt Kal-
ntar och derbyagt kyrkor ectt predikat— skulle dit blifwit obeprnadt
i hans legend, som tvål ärliaett upplästes på SigfritsttteßttttP Och
skulle wttl då Kalmar Kleresi i Otigistlttt Biskopett utlottats ega
sitt bfwetbttiwud, ehuru Kalmar ligger få mycket nätntate Weriö an
Linkisping?
Men sägnen är ännu ftmärare att iaf-va, fäsomalldeles grund-
liisz då det enstantntigaste och listigaste folkminne, tipvtecknttdt af
en A. Botin «) fjelf fitdd i tennet ort, ännu leftver på Kalmar-
kusten, utwifande Lofwrra hamn i Haaby sockeit i Sodtsit Mitte,
ttvå mil söder otn Kalmar, siiiotn det stalle, der ett Mtßionijrbi-
skop, uppkastad af ett storm, fallit på knii oct) utropat: "lofwer
Herratt" "). Dettne Biskop —- — byagde ett kapell af sten ttttd
citkcltuttd byggnad, hallen for dett aldsttt i denna trakt, liksom (den
steretökland ai- ttetttligeit grannland till Danska provinsen, som kal-
las Skcltte. Friitt denna ort katt mattpij 7da»tarkot:.ma anda itell bett
SSL-taktiks stora slad, som kallas Skara. Tertsfter sträcker sia Oster-
götiand jentte det haf, font kallas tet Battista, anda till Bum-
·«) Sri-. Folkets Hist. l. 120
",- Tetra« sent det titels, skedde e« wid fet-sia ankomsten-. ty enl-
ett tafla i Handt) kyrka, der man g stormen nitiska ett skepp nted
ett biskop om bord, stod ett wantattde konung bland folket på landet.
Hiir tvar således ej den katta han-nett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
