Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 3 §. Fornlemningarnes wittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 « Virdaland.
folkunda) Solna i Upland, äfwenfom han byggde ett kapell af trä
wid Kumblamad i Ljungby focken, forn sedan sick namn af S.Olof.
—.Han döpte mänga hedningar i Mortorps socken i en kalla, forn
ännu kallas heliga korskällaii m. m. — sägner-, erkända af många
granskare, fednast af Löfgren (l. c. p. 30—36), som, i likhet med
de öfrige lägger lika wigt på allmogens namitSeffre och Seffran,
fom på sjelfwa Mißionärsbiskopligheten." Nu känner man dock,
att folkets fiign ofta läker äldre minnen sätta sig kring ett sednare,
bättre ihågkommet, namn, som är as samma charakter, som det
äldre namnet. Mänga exempel härpå kunde åberopas. Ar dä ej
förening möjlig mellan en Reuterdahl, som anser legendens bok-
staf afgörande och en Löfgren , som anfer sägnen dervisande,att Sig-
frid ocksä warit Kalmarortens Apostel? Kan fägnen ej wid Sig-
frids bekantare’namn ha fästat folkets minne af Anfkars plante-
ring, forn börjades wid 830 och ännu war till 9372
An mera talar härför. Förfamlingen, derinom matt finner
stadsruinerna utan ringmur jemte Birkenäs hamit, heter nu mera
Kläckeberga, men hette i äldre tider Klärkeberga ’). Kyrkan ar
liten och urgammal och ringmuren är uppförd pä lemningar af
en gammal borg, som hade krigsfolk ännu i konung Gustaf l:s
tid. (Löfgren l. c. 28). Nu berättas af Rembert, att dä Simon
kom omkring 831 en ny kyrka byggdes utom den Ansiar byggt i
Birra, ehuru, som Reuterdahl anmärker, de Christne wäl ej woro
flera i staden, än de kunde rymmas i en. Men om Klerkerne
behöft en heföstad ort utom staden, i händelse af upplopp eller
sienders anfall (såforn när Anoundus fnart kom), fä synes denna
andra kyrkan ej ha warit obehöflig i fall matt ej will anse henne
böra förläggas till Swearike eller annor ort utom Birra. Detcir
mot Historiens grundlagar, att antaga det en födan allmäii folk-
sagn om en Mißionarbifkopi en ort kan sinnas, utan att en
Mißionär der funnits. Och när 1247 alla nurvarande kyrkor i
Kalmar län woro anlagde, (Lösgr. l. c. t. 46), synes nödwän-
digt, att antaga en annan missionär, ätt K. Sigurd Jorsalafa-
rare i deßa orter seklet förut.
Ntir nu intetäthing i Swea rike hölls jag-ta stora-mm
utan på Upsala högar- och deßa ej ligga wid Osterfjöki, än
mindre der, hwarintill Ostergötlaurfs stift) sträckte fig, ej eller tvid
en stad, som tillhörde de Gotar, hwilka wore grannar till Dan-
mark genom Skåne (och Bleking); men ingen kan betwifla Remlzerts
uppgift, att Aniktir och Simon upptrtida i eii stad,der thing halles
i en stad wid Osterfjön , sotn förbise-glas , då man kommer frän Danmark
och skall till ett ännu högre upp beläget rike in partiturs sejo-
num och mera dylikt; fä synes billigt, att begära, det Adami
tydligerr ädagalaggda missförstånd af Remberts MM-
«) I St.;ä)timchröiiik. 23 kallad stället, befäst under Engelbrechtfkarö-
relserna hade cleckebärg och Christer-g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
