Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 4 §. Arabernas intyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Virdalat1d.
Från denna öns (Rorges) yttersta udde kom man efter 200 n. n.
till ön Sttbagha. Frähn finner ordet obegripligt, mm har man
Nowegr och Ansiervegr, fäforn uttryck för dc segelleder, då
matt styrde i norr och öster, fa synes de 200 n. n. utgjort inseg-
lingen från en norsk hamn tills matt styrde snurran utmed fnscnfka
kusten. Derefter styrdes mot öster (?lustrrvegr begreps och skrefs
dersöre på Arabiska), hwarunder man kom till Kalmar-, som låg
wid lzaftvet lika fom de förut nämnde städerne, i hwilkas namn
man funnit Lund (Lon(lunia) och Landskrona (?)- Ofwan
Kalmtrr låg Sikmna, men wid en flod. Denna flod kallas
Ktlo, der Fräl)n uppger det olyckliga forlnjttringsförstaget att lä-
fa Nielo och förstå TNotala ström. Lögr (Lkr) synes oji något
sätt ha blifwit wid afskrifning mißfkrifrvet. Från Kalmar beräk-
nas afståndcn till de ofrtmn liggande ställen i Skandinavien. Ett-
ligt nägotts läsuingäro de 3 största städertte i Fia-nark: Utent·e,
Kalmar och Siktnm således Odense-, den Danskc Odins huf-
wudstad, Kalmar, mellanlandets for-dua hufwudstad och Sigtuna,
den Swenske Odins huftvudstad Att Noi-den blifwit kallttd
Fiemme-F, har sannolikt foranledts deraf, att der under seglingen
Snbagha eller jemte Hallandskusten uppgifwit5, att ett Finmakk
låg derofwan (se derotn 2 Kap. 6 §. 4.) «).
Ha wi lyckats rättfärdiga tvår östvettt)gelfe,att den stad,dett
Urds eller civilas ntirn Birra, det konung Björtt at Haugi bod-
de och lnvilkcn stad han "efldi", kanske . . "qvia civila- jpm
jitxtir lim-am non Inullum lit-mkr essat", —- nägot som,efket kutt-
gens hemkomst, tvål kunnat föranleda en bättre lrcfästning — den-
na stad, som dock låg fd långt frän kopstaden, att legater kunde
sändas mellan ställena, wtir samma g— mil frätt Bert-enas belägna
Kalmar-, font sedan ble Uniongbufwudstad i Skandinavien,
samma stad, som af ålder anfågs för "Srveriges öga. fin« mur och
nyckel«, samma Kalmar, der Skåne löptes-, der Unionen flöts,
der kungliga bilägek ofta höllos, dcr konung Erik Xlll kröntes,
derutanfor konung Gusttrf l och konung Erik XIV ännu begagna-
de den gamle portas regni som ett fkeppåhtvarf for kronans rak-
ning ")- fä ma tvi se till, om Mißionarer allena sökte dennaort,
eller om dc ej fördes dit, just derfdre att allt hann-isade till dett-
na ort, fasotn den, om ej wigtigtiste, dock den närmaste blarrd
de wigtige orter fy- jmxtiäezs sess·o««m, — d· ä. i de Stvenska
förbundsriken, som Tyfkarne kunde känna.
Iorden mä upplåta sitt munn och wittna förrätt skrifterna.
J grannskapet af Kalmar, det matt först fann Urabisttnu)nt"«),
«) Se (Jse-01,77. Nubjcnsis Pnltis 1619. Ill Sc lV part. Climntis Yll,
p. 273, -7·t. Jmfr. Jom Foßzlans und anderer Araber Bernhte
EM- die I sus-en alterer Zeit vott Frahir. Petersburg 1823 p. dö.
’«," PRO låt-, ·.- .- s rotd sicppsgärden Mekanis. Kongl. Watt-inkaps-
leadenntns Handtingar —"l: 131.
«·) Bkellllcks «l’lsl-i:-un«ui Ninnimtirlttrti«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
