Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 4 §. Arabernas intyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virdaland. 35
ilio mer iiii 1000 Osterlcindske mynt uppgräfna ur jorden, slag-
na i -. «’«de—1l: te seklerna, särdeles af furstar bort om kaspiska haf-
iiiit Bland 101 penningar, som 1779 sunnos pii Oland, woro
84 af Samaniderna, hwilka regerade ficiii 875 ptill 999 1771
fann man på Oland 40 hela Arabiska mynt bland 800 bitar as
mynt, sönderklippte till skiljemyiit, men deraf ej några stycken kun-
de sammansättas till eii hel penning, hwaraffiiljer, att eii person har
kunnat ega minst 1640 Araiiiska Penningar, och det ar afgjordt,
att ingenstädes i Europa dylika synd skett till deii miisngd, forn å
Ostersjöns kuster och det mest pii Gotland ocii Oland Fyndet på
Oland 1779 wägde 153 lod, nedsatt i form af en rulle (eii ion-
lcaii). Hiiraf synes wara klart att det Birca kunnat liggai i
trakten af Oland, om hivilkct Adamus yttrar, att det kvar eiiGö-
tarnes stad, deii tryggaste hamn i Swerige, dcr Dan-
ska, Noi-ska och Sainbtilka, äfwcnsoin andra Skytbitch
folkslags skepp plägade solleniiiter (ivid inaiknadei?) sani-
maiikoinnia för handel med nödwäiidighetawaror, och om
htvilkeii Rembert wet, att Danskarne, font wiedgadijs ofiver den
lösens- ringhct, konung Anoiiiidus bestämt, yttrade, att hivar köp-
man i staden kunnat ge 100 pund silfnier ’).
Men då Araberiie kände Kalmar, kunde de iviil ej wata all-
deles- okunnige oin det land, dei- Kalinin ivar hufwudstad och det
haf, hwilket de måste besegla, för att komma till denna stad och
detta land.
För att begripit dettii lands namn hos Arabemir, måste tvi
meta, hivad namn det ende inom sina egna gränser.
J Diplomer stan 12iste seklet omtalas «"«–—e-«cli’a, legijei i
««"(z–-e«ei«i«æ ött-. Erkeliiskop Absalon skrifiver lVeisingiii, Sioenske
kunan Kiiiit Eriksson IVtreiidliia, en Wiirciidslio skiisiver Tvär-
äiidia (se ii. 89, 71 och 1193 i Swenskt Diploni.) men detta
namn utmarker blott deit ena hälften as niellanriket eller de 10
hat-ader, som hade sitt tving i närheten af Sigfrids graf. ISig-
lkikslijqittidett , skriftvett Omkrittg åk 1200, omtalas spis-« Jim- fem-cle-
eljsi e!-s«i«t".««–, exem- 2««e·«m est torrare-iii ett lire-tingen GWh-Zi- eirs mes-
–-·cl-«c«i.- landet, som kallas V.":i«eiid, som iii- dtr söt-sia af
laiideii bland Götarikets andelar inot söder-» Härsiniesnaim
Akis Vlttfiiltuina niarii densamma soiii nu. Saxo,soinlior i Lund isliitct
af 1«2:te octi iiiirjan as lssde seklet och ivin fiisoiii Kanik kanneiatt
VHF-lin iioide till Lunds stift ,skrisiver dock soiti foiiifoifiate (P.
E. Mulle-is edit P 12) att Runeino med sitta as Danska kun-
geii Ljiiiildiniar i Saxos tid förgafmes undersiikta runslinga låg
wiscfilci i siiii noter tttl Kraiitzius iippaer att Tiica kunde sticka
H, Wts mani salt, utan itt nacioii minskning i silkeiiiinid snittets.
Detkil hor till sagostilen Neindert talar om piiiiiti ; men trii kun-
iia sciist.j, att då k Berii for i ijckraii land s id lies iisi tia-i idar
lii-i wmfc il- ,«"«.U bi siisi c it. gpihf kc t stidst t Psii l".i"’.’.«z’i’s4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
