Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - c) Virdarunan eller Virdarnes skriftecken - (1) Ursprunget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VirdolatM Jt
wid bett tid, då Phoenicifka cultnren fiskswann i westliga Ctil«oo.7,
blifnwr likmäl ett lärd Scltola ntcd runor vel) sånger anlaagv högst
uppe i Norbert wid Mälaren. Dcrifräit kom tenna fornskrift åter
ut i werlden, ehuru dm först kom ut till folket fåsorrt sås-pist, se-
dan man genom Christendomen lärt att hwarkcn så hiss-est rniIrdir et-
ler frukta dm gamla hedniska trolldomen — skrifkonsten. Klart
blifwer, att de rnnknnniqe «2lfa1«ne«, som kotntno till Smealand,
oclr om hivats ankomst sa mycket underbart berättades, undanta-
gat tncd de Phericiskt:Eeltilleris?e ffrifttecknen, innan deße blefmo
sikt Mångä som tUllOtttll hos lsitiotus l’:n-tsI(-nsis, TrilheniisJH
Uralmnus kllkk s Cudlcsb. EVANan Vinti()l)., Sirtig:sllksirs. dit-.
Upsala:rnnan må inledes-, ont man will, anses för drrtåldstaislkordetn
Men ojfcntliggjord, inhuggen i stutar, ät ikon dockwieanngre, för-se
utkommen under en af otro på sin lyck aeukt ntnnirkt th, fotii at-
öfwergången till och begynnelsen af ten Cl)1·istrt.1 man. Detsctriot
har ett svida fnllsidndiaate rnnaliabet utbildat sig ocir funnits på
Ostetfjnkis od) Westerl)trsn-ctö kuster, flitiglire nnwandt i forntiden,
lrelft rnneböckcr t. o. tn. i Frankrike woro att uppdra-nia nek- Hm-
stemr fcsr Conciliet i Nantes ntt utrota *). Denna fttll·15:s.diaa1«e rim-
radett har warit känd i Virdarike. Wi ha G, (F.t:nänstone Ian-)
stenar i Bleking, der dm allena (1nn.!.«-ittde5. QZ ett Olaide en
Barents-, en Finwedens runsten träffas dcßa runor, mer eller-min-
dre uppblandadtn J Danmarklra nr jorden gtrtrEt11n.iriaa siika rim-
skrifter framdragitsz några i Noi-ge. J hela Swearike finnas blott
3 stenar med tseßa runor — Liljeartsit kallar detrt "t·1·sinnrmntserun-
arter. Wi drista således tala ont Upsalarnnan (S:vecs.rnnan)
och Virdarnnan (Danarunan) — for kor-beten skull ta benämnda.
Låtottr oß jetnnföra rlraraetererne på dett Cat«Pentor-«-.cepks.siszk
stenm, forn kommit till Marseille såfotri det tre-s från Canon-n,
samt de Phocnictske ock) Nlnnidisie eller nyare pl)ocn., (5;«ltlberi-
ske "), Blekingsfc, Rnnennv och Upskslmrunornn
’) Finn Magnnsen skrifwer i ett bre-«- af d. 3 Dec. 1-«"«’»: Lasaa et
Ljollandskelldtozl1f2R.okz R. ers tid-avet af d.- H term-: ok; lmr
givet anledning til antiqvartsile llnceeslsgelsen i Jehcelandenh det
allercde i Nord:Bi«aband havets fm ett celdnmnmal Steenswttiing-
fcsamdeaget en nd — og istvssidig med Rnnee okt Bindcrnnw
bckegiiet Gunvi-enc- Fm Angeln har jeg o.1«t.1t1·ert")oldr Ciftekrcp
ningec om matigt-, nreti dos wcetsrel i lana Iid inefrcnoels upaa ass-
tede og det-for efter yaandenodelngte Ittttreindfcrifker af de ryl-Isle Uk-
ter, pat större or mindre Stette — « —- (Fotjcr sti aftesskniiiF at·
runor 3 tntn höga af äldre forn-er, funna på stenar, ltppzrdfoa nr
högar i JutlandJ
") Celt:ibet-ier bodde i n. nu tet-agonien, mäktige ntt kriga både med
Karcnaginensek ocl Romare- Tcras rnnor ärv en länk mellan de
§Ph0e!1-»Jlttn1. osl) stnnemoiNnnorne. Jills dis-ur runor-« utom de
Upfalisl’e, gti efter rczrleir ifråti höger till monster-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>