Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - a) Virdarnes äldsta utländska lärosäte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urminnen. 79
1 §. Fanns i Uriidcn någon beröring mellan
Virdasiammcn och Grekerna?
o) Vitbaraes äldsta utländska lärosäte.
Då den gamle mannen på thinget wid Birka tville förespråka
Anikar och Evangelinnh anförde ban, "l)uru samlike (af Wirda-
männen) farit till Dorstrata, enkom forthy at the tnatto sik ther-
lata cristna" — detttr Dorstraat, dit Frereborgö dotter Calle i
Birra, efter modrens död, enl. tnodrens förordnande-, skulle resa,
— det-ute helge stad, der Catle sex-an gitf omkring bland kyrkor
och kloster och utdelade alntosor. Här ar således ett utländsk ort,
dit man beger sig från tvärt Fädcrnesland, for att tointm högre
upplysning, i början af 9:de seklet.
Och Eddan känner en Asgård, dit man af Urtninnes sot
åstad, för att lära högre tvisdottc. Gylfe i»Swr-arikc (wi få se
att sägnen lokaliserar hans kungasäte på Aser-högas höga äs,
dcr Westergötlttnd och Fimoeden mötas), drazzer, som det af Gyl-
saginning 1 SI 2 §. tvill synas, öfwer Seland till Asgård,
der han ock får-betrakta stora palatset och hora män tala om ten
rots-dom han ansåg för sin troslära.
Wi ba kommit till öswertygclsen, att både Catle och Gylfe
färdats samma tväg och ha således stål att börja wära Ukmlnnen
med utrednitrg af det utländska lärosätet, det tvål nycklen skall sin-
nag till den inhemska fornlämn. As, Asar, Asgård, Asahem.
IMF ys i pl)ocn. ON- isch i ebr. är Man- vir. Asahem ät
således phoen. nanm på Manhem, Ver—ingaland,utbildnings-
punkten för den ena Scandinavisia stammen sa tvål sont den an-
dra. HP: gar: stad: MP: kart: garth: gärd förenadt med
Odd: aogarth, utmärker att denna högschola tvar omgärdad, be-
fäst. Af t– robur: styrka bildade grekerne ett mic-og: fästning.
Gesen. M. Ph. 420. CttAscurrum (Ascart) förrkonnnertPhoem
skrifter. (Ett Kurrnm, säteri liqgcr nära Fogelwik iSntåland.)
Hwad det historiskt-mythil?a Asgård betränt1r, synes man ha
all anledning, att antaget, att det ej toarit tänkt ifrån dec ställe,
der de för Christendomen benägna Nordboarne sökte dop och Chri-
stendom (i Dorstraat); således tvld Nhe.-ren,der nära man funnitden
ännu wid Xanten sörwarade stenen med inskrift: Lea- lila-tarm-
saoxnm c. Tildes-fets yen-s Låta wi Gesen. Upplysa oß att på
ettbilingoiskt Ciciliskt mynt HAIN- skaZorotJ-kti;) arabiskct artiklen
sättes framför rnolochs namn, så är klart att dert ork katt stå
framför Tbaniths, Tl)a11as. Htudana—monne ej Las-kana,
Latona? Så blifwer Hyperboreer-—sagan i Greklattd helt begrip-
lig. Grekertm ha d.: seglat öftver Donau till Rhen och så till
FttO nåltställe str Thanith, dec deir äldste bernstenshandlen upp-
pclktl .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
