Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - a) Virdarnes äldsta utländska lärosäte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulm-innev.
Wi måste här påminna om nötta Frågor. Grekerna wißte ät-
stilligt om Hyperboreerna. Man förkarade deßa wara ett folk
ofwan Nordanwinden sk), der solgnden bodde på de lycksali as
öar. Detta allt uppkom, sedan myrhen rört ett minne med sina
midaS-händer, så mäkti a att förwandla allt i diktens gull- Men
minnet har tydligen hafs i sörwar, att wid slutet af den stora
handelswä en, hwilken beskrifwes såsom framträngande frän Pan-«
nonien ti Bernstenskusten, ett folk (gnnd) bott, som kallats
Bur, —- deßa Burgunder, som på Burguudaholmen (Born-
holm) ännu i Others och Wulfstans tid hade sin särskilda skung
—- och att ofwaxt deßa Burgunder möttes ett folk, med ettv
Latonas tempel. LBurgundiones bodde egentligen mellan Weich-
seln och Oder).
Jagen har nekat att Phoenicier känt denna kust. Wi fä
snart se, huru de omkr. 500 «f. Chr. synas ha insett behofwet,
art, som allt utwisar, wid Ostersjön anlä ga ett nybygge och
öfwerwintringsställe, dit de omkr. 400 s. Esr. f. stickade skepp,
som ock hade en Nordpolserpedition i uppdrag. Men högre upp
skjuter bernstenshandlens historia. De äldsta Grekiska skalder kän-
na bernsten och de äldsta myther wera fast kring denna ringa harts-
Deßa myther häntyda dock dertill, att Grekertte mött wid
denna kust, dit hednatron walfärdade med köpmannens beräknade
winstbegär, en Tanaiskult, wida förr än Himilco af sig åstad
med sitt eoloniseringsuppdrag. Ty från annat häll än Phoe-
nicien kan den högre kultur, Grekerna mötte i Hyperboreernas
land, swårligen ha utgått.
Och hwilken annan, än ta Neith, Thanith —- Tau-fana,
är gettona, i den Grekiska mythen en dotter af Chaos, förföljd
af Askgudsdprkarne, men pä Delos födande Phoebns och Phoebe
d. å. —- ett tempel för Sol- och Män-dhrkan? Hesiodus kläder
sin Läto i en wattenblå drägt och framställer henne såsom
godmodig och mild mot Gudar och menniskor. Man härleder
wanligen hennes namn från dysa-: förborga och ser henne i
Natten, således Sar —- Note, Eddans Nott. Sednare
Mythosopher ha förklarat hennes myth säsotn en beskrifning på
tnånans phaser. För Hermann är hon N månen.
Och denna Latona war född hos Hyperboreerna, d.« w. s.
Grekerne hade der lärt känna henne. Der uppe, just dek en folk-
sägn låter Freja gråta guld, war det hennes son Apollo hade grä-
cit bernstenen. Z· )Ja,Apollo och Diana sägas sjelfwe stundom föd-
de iHyperboreernas land och deras cult har derifrån kommit till Grek-
land. Dit hade Apollo anländt ienchar,dragen af fwanor Eli-HP
·) Hos de äldste författare war dock Bore-te ej Nordanwtnd- UM-
en Apollos Prest, ättefader till Boreadeene, Dianas sprestmnvd
") Apollon- Rborl. Argon. lv. m. si.
·") Wi minnet-« Swanorna i Urdarbrunnen, Njords saknade swanor, dä
han måste t Jättelandet höra Ulfwatjuten.
)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
