Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - a) Virdarnes äldsta utländska lärosäte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Urminnen.
så halfwilda i Cæstirs och Taeiti. Wi sinna för den så gamla
Hyderboreer-sagan ingen annan rimligförklarin , än antagandet,
att Phoenicier anlaggt nybyggen wid westliga Europan kust äs-
tvett förrän de 30,000 karthaginenfer, som koloniserades på kusten
af ctt nordligt has ostoan Britanner och Hiberner något före He-
rodotö tid, dristade begifiva sig mot Axis hyr-ionis.
Hibilta mer ätt Phoenicierne kunde hät« stå iistver Gre-
kerne nti bildning och bli deras lärare och föremål för deract be-
undran ?
Barth (i Tentschlands llrgeschichte 1840.), anser, «att Gre-
kertm tvid det så förgättttt Argonautertåzet upphnnnit Ostersjön
enoin segling på de stora floderna. enna anwisning, jemte
FOLodori tal om öns jemnstorhet med Sieiliett,kan lättbestvärana-
gott, att på Scandinadiska eontinenten fiska Hyperboreerlandet.
Wi bedth derföre om uppmärksamhet for tvärt stäl, att förlägga
det wid Rhens utlopp, dit blott 2 floder förde frätt Grekland.
Argonautetstiiget förlägges till 1250 s. Ch. Mojligen ärdengyll-
ne Wäduren ingen annan än solen i Wädnreno tecken, få-
ledes syftar sagan på Apollodyrkans införa-ide i Grekland,
hwartill te Ittingar kunnat finitas på ett stinn (pergament). N) Un-
der denna skeppofttt·t träffades Atnazoner, "som dör-ar alla sina
tnan«. Dm gyllne wädnrenö stinn tvar i en helig lund, som
bewakadeö as drakar. M) Jafott träffetr der !t’ledea, som synes
svara feminimnu as IV: man på phoen. lnvarastväl Magd bildats
idet-af Magdeburgs Parthendpolis). Iågen till Hitperlsoreernas
land lsleswo sedatt ej sällsynta. Herakles, den grelistc, hade kont-
mitditgenonr att börja segla uppåt Don.:n. AES-) Han hade träffat,
hette det, Hyperboreernas land wid Jstros källorjsälcdes i n. tv.
Schwaben. Det war under jagt ester hinden Kerhnitis, helgad
ät Diana, Herkules fiirsthann fram till Hyperboreernas land.
Då han sedan inrättat Olympiska spelm, tville han se der en dy-
lik lund, sottt han funnit i Hyperbtweerlandet och begaf sig dit,
för att hämta sadane trän, hwilka han planterade i Olbmpia,
htvarest spelcit alltid skulle sluta wid snllmänan. Mårtatvat«9.lkit-
«) Wi fä i 4:de Kap. se burn Thorstein Bcearntagni i en Balagard
töfwar en duk med tolf ädelsteiiar och grillas-svep ridande dit un-
gefär font pktstkärriitaarne anses rida till Lucifer (Baal). (Montte
ej fpgär till solcult oct) en astron. fignrtcckniag och ohegripna bokstaf-
tver . )
") Detta katt ta as czedagmnn Se 4 Kap. «
W) J den säng, smart Qkpyeus anses besjunga Argonautertåget, nam-
nes tv. 1119), huru, efter en lång seglats Uppät floder, de gir-go
ett stycke till fots och sedan seglades äter. War focgängen
ej tncllantDonanS källor och Rhen? Höga berg lögo dertytd
tSchwettzcha Alperna), mett sielfwa det sökta landet wat tnnmtgt
och töckctizxt (Nederland). Wid dylik segling behöfdes skeps-
som kunde föras med händers tillhjelp öfwer landtstrckckor. War
Odett har ett dylikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
