Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - a) Virdarnes äldsta utländska lärosäte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urminnen. 83
nans Gudinna, thronande midt uti himlakroppen. Aristceus(äldre
än Homerrts), en prest och skald, font bestämde solståndets tider,
hade wid en pest förgäftves offrat till den gamle guden, men off-
rade sedan till Apollo och det hade helsans äterwändande till följd.
Då spridde sig den Hyperboreiika Lätosdyrkktn ut mängenstädeg i
Grekland, men Apollo, hennes son, bles den mest dyrkade. Ari-
stceus besökte ntt Hyperboreernas tempel. Afwett han träffar på
resan ett folk, der qwinnan hade lika makt med mannen,kal-
ladt Ißedoner sk). (Taciti Istoevoners Jnom deßas sednaste
gränsor sinna wi Magdebur med Gudinnetemplet. Troligen den
zon-s Svevo-tim. som tvar sitt-· sackiticons.) Wi ha ett frag-
ment qwar as Aristæi beskrifning på Jßedonerne. De ha långt
hår (litsom Longobarderne, dyrkande Frea),gnäggande häftat-Grei-
sara), talrika oxar, (ox- och kospridnittg synes utmärka Jsisculten)
och ett öga midt i pannan (dyrkade trattens öga Mänant — Wi
erinre härtvid om den enögde Odin i Eddatts myther). Aristæus
tvar der, hwarest sommaren om tagen war 15 timmar lång, och
hwarest man dyrkade Solen och Manan. Abaris är en Gret,
sotn fått af Latonas son en pil ,·hrvarpå han kan flyga genom lusten och
besöker så Hyperboreerlandet. Ar ej den pilekt runstafwenLz Antyder
mythen ej, att han kunnat brefwexla med Hyperboreerna? Gas ut-
trycket sedan ej, bokftasligert fattadt, upphof till lustsärdstm)tl)en,
tillegnad Valkyrier — slutligen päskiärringarne, som ost rida till
Lucifer (Solgnden) eller tattare Lucifers mor ("Satane3 farmor",
detc gamla i Jernskogen) på —- rakor«? Att den Upplysimde rn-
nan kallats Apollos eller solens pil, är ej illa waldt. fDen
hemliga skriftett torde bestått i att blott skrifwa det as Runan, om ej
tvar staswen. Den som fick brefwet tillade nu runsiafwen och skrif-
ten war läslig. Så lästes Helsinglattdets runor.) Stafwen ansagö
således lätt för ett trolleri, äfwen om hela strifkonsten ej sa an-
sågs. Att man skres i Hyperb. land och sick skriftliga meddelanden
derifrån till Grekland, ärHistoriestrifwareS öfwertygelse. Plctto berät-
tar,att den watt, Xerres sändt att beslydda Dclos,fann en koppar-
tafla, hwilken Hyperboreiska Inngfrnr fört med sig. Deri stod en
sång med den läran, att jorden tvar werldenS medelpunkt (mid-
gårdi Cddan?), att Gudarne bodde oswan jorden, men un-
der jorden woro både skönct dalar för de gode och rysliga do-
ningar för de onde, samt att en dom skulle ske, då de gode tommo
till de skörtet fälten, de onde till de hemska — utkastet till sjelswa
Valans såttg i Eddan och öfwerensstäunnande med dettiWärendö
foltsägn fortgående föreställningen, så olika den Christna, som wi-
sar de goda plats ofwan jorden. J brunnssagortte nedkastas en mö as
sitt hårda styfmoder, sinnet gröna, lugna ängar, fulla med betan-
") Herodots Jßedoner stillrkts font Mengele-. Betty anmärker-, att
dermed endast intygas, att den Jßedoiiska eulteci äfwen wartt spridd
bland Mongolista stammat-.
sit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
