Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - a) Virdarnes äldsta utländska lärosäte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Urminnen.
de kor, med mera lyckligt och härligt, under jordeli. Orimligt är
wifät att lata Grekcrne ha haft breftoerling med Oditt i Sigtnnaz
men all orimliahet fot«stvinner, om vaerltorcerlandet är ett-Phoe-
niciflt nybyfae oftvan Bnrgnndionerna TV då fadren till dett
Kattltaginenftn, fem förde ett nybygge till Norden 500 f. Cl)r.,
kunde flriftoa 24 böcker i ekonomien och då tvi ännu kunna se-
tafatt med pltoenieifk skrift, uppgräfde nr jordens djup, är högst
rimligt, att Oireferne kunde ha ett flt«ifs"tntnigt folk inom-mest om fig,
htviltet de liefikxt pli de store i Stearta hafwet och Nordsjön utfal-
lande flodetne. Belufda eller Vetedans stånin Eddan kan faledes
ha dett säkrafe arnnd for sin uppgift ont Fimltnthns (den gamle
gudens) runtaflor fnnna i grafen
Dc lyyperboreifka Iugfrnrna åto tvida betykmde i Grek-
land. Deliiro Tee, lik-som Noi-norna tvid Urdarbrunnen. Hero-
dot sättet dem i nära sammanhang med AmazonetntL Wid 9-ar6-
festerne i Tselos, hade dettet filialtempel i början fått besök af den
hyperboreifta Latonas 3 prestinnor, anförda af en manlig ledsaga-
rc (’1’»citi Faust-Og festande .?ertlms: -:: vit-gicks minnas tvi
härtoid). De förde bernften —- ftZ är Barths förklaring -—- med sig
som astftvon Hewdot anför· att da aåhvorne sedan sändes till
Grekland från Medertetnplet i spljoperltoteerlattdet, inlade-s de i
sädeshalni, font tdiftr en tidig fädesodlina tvid Nordsjöns stl-ått-
der. Wi minn-dö det-wid, att de Vleftter tvid Alin-·- Svctjcisnksotu
ensamt tit)pf.tt:tletdc Be1«!1ftenet»t, okffti tvifade större flit i fådesodling,
iii Germaner i allmänhet Aswen offrades kakor. (Omdenftot«a
kakan i ett Rügens tempel, liksom omtoara Jall—«ll).zou-ttakor,
fTi tvi framdeles orda). Ollh offren tvi-sto ol"lodig«1. Hyperides-
teitke IitngfrnrmS namn syn-as tvata atckifka appellati:«er el-
ler öfwerfänningar, filedcs Laodiket folkdömtrska d. a.j(-»«·«« slo-
mimms e-z’«’.-.-.« Ilmazondrottning, qwitman, som, enligt Taci-
tus, regerade öfwcr Sitoneute: qwinligt ot·akel,(tti1" pl)oett.)
UrotlJ, det-af Urda· Hyperoche monne ej metfwarade leld,
Skuld? Hetodot kallar en af de åldfttt Opis. Panfanias likaf(«i.
Meri Cpiks wat· ettas den Epltesisia Tiancs epithetee jnsti ketc-
pl)eftt(3tentplet, Amazonee skola hafwa lyggt Is) Hetodot kallar
dett äldsta Arge oa) Pansanias Hekaergm Men Hekaergos och
Hek.terge (tvidtwetkande) toar Apollos och Diatms epitl)eter, då
de lsesjintaos sasom mas SI femitm af Ljnsgudonxligl)eten. Hero-
dot hade fett sadane Hyde-klioreetjungftth graftvatdae i Drivs,
som dött på sina missionsittfpeetionseefot.
Der är en gemenfamhet mellan dett tideräkning Hyperboreeri
ne hade och dett tvi finna ha warit rädattde på Osrerfjons klister.
Htvatt 9de år kommo Jungfttttna ellet« sändebud från Hyperm-
teeme till Telos. Htvart 9:de ar hölloes i Leire de offer, dec hö-
kar skulle offrets. Nio tvet·ldar, nio himlar utgöra tidslängds Ut-
«) VI.1cz-«1t. V. LI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
