Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - c) Troja minor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Urminnen.
Det måste rväcka tänkarens uppmärkfatnhet, att i trakten af
det gamla Troja minor och Belsaltaret wid Rhen, det således Phoe-
niciska erinrlngat sammanmäfmas med grekiska, ett Danmark lätt-
ge bibehtsll fig. kJoßius kande, då han skrek sina Annal. Hollan-
diee, ett Denemerk i det Utrechtske ännu så kalladt i hans tid.
Alting upplyser, attdetta D-—k fordom warit mycket större-. J Sulims-
tid egdes det af en adlig slagt sotti fkref sig de Denctnarca. (H.
af D. L: 205.) Mcd blicken härpå katt det att bättre fattas-, att
Dantkar aro ett så farligt folk i Britters, Anglers, Gallers,
Frankets m. fl. äldstri häfder. Ordet utmärker sannolikt Thaniths
el. Chau-fattas dyrk-tre och asset således helt wißt wida flera
stammat-, än Ogötalandets (Dans?a Baruks-) och Skånes. Winn-
se, att Tl)attitl) under namn af Tatt eller något dylikt, dyrkats
från Nyenen anda upp till Wetterti. Slutligen gick namnetDan-
mark frän Danmark i Holland till Danmark i Skandinavien tilli-
ka med Tott-kulten och säkert ej trvertom. Att denna Tatt eller
Danaenlt tvar en Isiscttlt synes man kunna sluta redan deraf
att Kovirke och Danevirke — det kungarnehylladesi Sleswig-
ciro synonyma (Hyllningsstället i Jutlaud hette Danerljuna wid
Wiborg). Alfweti det förhållande angifwcr traktett omkring Rhens
och Elbes mynningar säsostt en utgångspunkt för hedniska religion-Z-
mißionärer, att har fanns, då Christendomen kom, flem hedniska
tempel, än Pä något annat ställe i Norden eller Germanien. Om-
kring ök 700 inrvigdes i och omkring Dotstraat 52 afgudahus till
lika många kyrkor-. Suhms H. af D· 1. 489.
som ingått i Swenstan (afrven oftai Tyskan): bot-stad: ICA-ess
borg: n«e-pe–0;; loft: Lot-Hog; Baßklxzdsz Ham-reng; förste-
769154155 Ane (.Knng hos spoetens det-ags ädle: aZthU Pega:
OEM-UD- Kammare: statiska-· stol: Fyn-xi Dt.1r:»kte!oz; (Lod)
brokor (drackor): spa-eks bröd: Exnan löpe: herr-ge söte-
Eesso;; mätta: flöt-Ustis; flicka: exet-IMF wdfwen ACLU-;
ull:foe.s)rog,·finna: Unni-Spat; Vuwgmnx IpseronFete-og;tverk:
Kajs-mix yxa: agn-» spada: Mtathi ang: lie-ANSI Pors-
ejpeogs fåle: sten-kog; nas: wzgogi groda: Uwe-ost tak: TE-
7055 wär: tsk-,- krattaz Watts-; akja: centra-,- strtiinp oredas–
JVM-as strid: gams-;- fylke: mest-axen; Hava mat: xii-skogs
svikit-det RPM-M- Och ur tvärt aldre språk: grafkva kinror:7"(«1s1·s«ls’
SSU-MIT Agiatnr: (27),7«,1(« alikt fleikur ((-.«,-ccz).-2«o;),« granna-
ZCMWU mista, Möckelrt: FOA-Ogs medur- thsckøw Au—dnmlc1:
öaFaJrzgi Als hettar thing: «())»on; «Jl()e«ce; k«7e,-cet«:s. SPI-
IMF-OS- Kraka:Jc«(-(»,-1»Z. Cg em: EJM sej-ii palz eru blas-
meizar margar satnan: tuktat rigg (Z)..o§, Fazer-» a««-a. Des-
sa tifta orden ur dett Birdtsta HervaraiSagam Wtßt synes som Gre-
kista ords fordom fnnnitsi det förmäma språket, säsont mt
de fransyska Och genomläsning af grekifka författare kan det el
korklaras. Wi tro med Strinnholm, att frägcm ar ward annat dit
oxe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
