Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - c) Troja minor - d) Nederland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urminnen. 93
Och ej blott tet-mini tecltnici i tvär nrrildsta bildning tvisa
han ttll Belgaltaret och Latottas stenkretscrr tvid Rhen; tvärt
Skandiuaviska språk må ha kommit från Kankasus och fått nå-
got byte i trakten af Grekland; men klart cir, att både Orientalis-
merne och Greecismerne aro gemensamma sor Nordhors och Ger-
maners tungomål, oelt os; synes rimligast, att den ting-»- ger-
»»»«’c-a, som hnnnit ostver Ostersjitn, kommit frätt Rhenmyn-
iii-igen — ej från Siberiett eller sogeltvagen frän Stvtttta eller
Caspiska l)aftvet.
il) Nederland.
Skandinaviska statntttarne ha tydligen inkommit frätt ett ge-
mensamt bentland. De kunde ej annars ha så lika språk, så
i hnswudsaken likti eller befryndade mt)ther. De ha dock inkommit
under olika itttvandringar, ty annars hade de ej frän bitrjatt bil-
dats i smärre rikett med tverlande dialekter och märkbart oliktt reli-
gionsäsigten
Hwar träffa tvi detta hemtand, detta "?cial)em·’? Ester all
låsning i detttt fall as författare rike Pä combinationer och hypo-
theser utan attd.1, letnna tvi Lappstammen, nedtrangande frän norr
oil) äterträngande mot norr igen, i sitt tnttvarattde skick hos de
lärde, men meningen ont Jitdogermanstammarnes ankomst direkte
från norr och öster kunna tvi ej upprepa. Bade sprak och myth
tvisa oemotsagligt, att tvära Nordiska stammar ciro Germaner,
men bland deßa ej af Högtytka utan Nedertytka grenen. Dett-
na krassa-s vii tyska sidan af Ostet«sjon, men att den dit sträckt
sig svårt öster, finna tvi tvara ett hypothes allena, utan grund
i språk och fornlemningar "tnellan Swarta haftvet och Ottersjön";
deremot finna tvi Plattyskan leda osz stått Rhenens utlopp till
Dünas. Belgernas — Hollandarnes språk ar mest likt tvära
Skandinaviska titngomal, särdeles det Smenska, deribland ntest
Birdasvräket, af allti ntotn Ottersjiltt anträffade idiomer, bett-ak-
tadr tillsamman tned sitt syskon Plattyskati. Der ar således det
sakritste bewis, att tvära stammat-, om de bott tvid Stvarttt haf-
tvet, följt Argonauternas iväg — Dottatt till Rhen —- och frän
Rhenmynningen dragit sig sordi Elbetttvtmingen först dstver Int-
iand mot Götaland och andra hopar sedan ntbredt sig jemte O-
stetsjiiti lille-« Stlaversfolkostriitnmen mötte, da de öftver Ostersjön
mast borja befolktt östra orlt södra strandett af den gentemot liggan-
de stora Skandinaoiska halfön. Sigtunas Oditt reformerade och
eonstitnerade Götar, men förde tval ej en ny folkstam med sig.
Annit går och galler bland lät-de, sotn ästven i Forf. egt
en as sina lärjungar, att sl eller 5 hundra år f· Chr. "fiera bland
"Ilsiatist’a folkstammarne tvattdrade till tvära lugne Nordiske
"ltttgader, att de ntarktvardigaste bland deßa Asiater woro Scyther
"ocl)Götl)er, sotn anlände gettottt Ryßland, längst bort st)dostisrån;
"att de cj stannade, fört-an i det land de kallade Scythia och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
