Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - d) Nederland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
?
Urminnen. 101
kommit till deras ort, bott långe i en skog och gjort ingen för-
när, elntrn de tvål lant eller bedt om ett och annat. Man twif-
lar nu ej att detta tvarit Lappar. En grotta nnvisas ännu såsom
byggd af inbärgar Deroni seg åtskilligt i sol-nyes East-s hist.
st« les test-ges, les omger-men . . . sic-s Belges. Blattd Guda-
makter synas de vare-ide vrouwen: de farande Frnarne wara
mest il)ågkotitiie. Eli Flamandst skald upprepar i medeltiden sin
klagan, att man ännu trodde på dylika:
Daer seg het men as vrledinghe
Nachtridders heten st
— — — Varende Vrottwen
Goede Kinder — —
— —- Alven, Nickers, Marett.
En annan dylik författare upprepar thtc Wyven (hwi-
ta setni), tveerwolven (Warnls1var), Harpy (Harpoman?),
Nikkes-« (Necken), Hex, Nachtmerrie (om natten ridande: Ina-
ran) Bptebaaniv, ic. Deßutom östverklagas tro på Spokett,La-rd-
meters, Voorloopesi eller Voorspokett (den som hemkommet
före personen sjelf) het woedende hetr (Tyskarnes Wittendes Heer,
Spaniens Enare-tro skitigs-v — ett buller i lusten hwarwid man
wäl från början satt hos oß het Woedende l)eir, slutligen 1-Vo-
den, Oden far förgi) o. s. w. Den yppersta af de farande Fru-
arne (Valtyriorne) kallas Danne Noctnrne och- Tibriiide,trol. as
dct lysta Abend, Aftollglldlllllim. J Roman de la Rnse heter bett
Li tjer- cnkans tle nat.-Jon
sunt de ceste condicion . . .
—- . . qne li tiers dit mot-de
Äillc ainsine avec damc Hnltonde.
Det är denna Gndinna som wi finna högst dyrkad i Virdarike,
tydliieit deit samma, som deti smarta Diana, Blocköbeigets
Gudinna, till htvilken de farande Frnarne foro. Belgern Ruthe-
riuS, död 974, klagar, att hon dyrkades af tredjedeleci af werl-
den (lerliam totius mundi pen-lem illi traditam). Skilldelt Re-
nard har-
Pusss liominum moestir tet-titt set-vit bes-ic.
Detttt war således allmänna föreställningen Och ont henne torde
få funnit något i alla tvår-ii mythologier. Wi märka, att hon
jorde inißionärerna wida mera bekommer-, ätt både Odeii och
åhörd Wi få se huru toid Löwen Isisskeppet drages ännu i
12:te seklet och Dianafesterne firas med stort buller-. "De gamle
Egyptitke gndarne" tveko först för Christendonten. Denna Of-
w:rgudinna heter i söder Dimze de la faxet «o«’–e,- stundom är
hon den hwita Frtm, hwilken Holländarne ännu trodde uppen-
bara sig 1837!? Hott är« Feernas drottnin . Och runor upp-
gräftvas ur högarne i denna nejd. Finn Nagnusen, Atlas- itu-
I10108k29p strifwer derom nyß, enl. hivad tvi anfört p. st. Det
anför-dit torde göra tillfyllest, för att wisa, att ej hypotheser äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
