Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - d) Nederland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Urminnen.
informatorers-, en Crasnti, Grotii,Boekhatses,Voßii,Gronorii,
Min—Ellii, Heinsii, Sck)1«e18elii,Lipsii, Bot«horttii,Seattgerö,Sal-
masti, Pasors ut. fl. hemspråk talades. Cats och Vondelo namn
är kanske det enda, roi i allmänhet känna ont hela denna littera-
tur. Och jag känner mig behöswa erinra ontv.Linne och de mån-
ga schtslboksforfattartte, för- att mildra den harm det torde tvätta,
då frågatt är om ingenting mindre, ätt att göra tvår Ridderliga
Notd amed sina Asar till —- Holländare?
Ar språkfrågan oernotsäglig, så återstår att taget de hedni-
ska Nederländarnes myther i stärstådande Wi beklaga, att wi ej
ega tillgång till Westendorphs belönta prisstriftx Verhandeling
over de vragt Eene beknopte voordragt Van de noordfche
mythologie, ontleend nit de oorfprongkelijke gedenkotttkg
ken, en rnet aanwijzing vett het gebruik, dat hiervctrr in de
Nederlandsche dichtkttnde zou knnnen gemaakt worden?
Dordrecht 1829, der wäl en större kunskap måste påräknas om
Nordens myth, än Nederländske författare lära i allmänhet ega,
när ett af de ypperste Walchenaer ej lärt e sedan kunnat lenrna den
ttppgistett, att Sänrunds Edda ej mera ätts till. Emellertid kutt-
na tvi toara wiße att Nederländerne ej tagit sina folksögner i
Eddorne. Må man blott bemärka Nederländernas mytholo-
gi, enl. Jnledningen till den Belgiske Canzlerens i Tournais
(Doornik i Hennegau) Phil. Mottskes (lesde 1272) poem, utg.
på Belgiska Regeringerts söranstaltande 1836 — 1838. Ge-
nont anger göras tvapett o ettontträrtgliga. Ett ikt stvät«d har
Otter-kriser et« Uygmz en Belgisi kämpe, hivats watt nted rin-
gen kring halsett ej äts oß st-ämntande. Mart strider· mot Resar:
Flamandsians Renzen Deßtt bo på anränsande berg: Riesem
gebit-ge Olaus Ascil)ursins). En A. s. B. Schayes har i ett
låtdt arbete sökt betvisa, alt la religion det Gersman —- Belges
i sintt dogmer tvore densamma, som Skandinaverttas (I-es Pays,
Bets amn- ZC ciwmm la slemmet-fots somt-ines, Bruk. 1837),
äftvett genom jenn söt-elsert mellan begqu Jätteläror. Man antar
wanligen, att Belgiska Resarne äro Celtcr. J de äldsttt Jättele-
genderna ha Gog och Magog fått plats. Deßtt torde warit sor-
christliga namn hos Cnropeer säroäl som hos Araber, helst de
wotv utom —- Judiska och kunna således werkligett ha mött i
nägott äldre uppsats, förrätt tvårtt Clrröttikor adopterade det sed-
nare. Ett rese kallas ock i Hollttttd Lange-natt. En dylik i
Flandern har hetat stim-ard. Dwergar äro deras motsats.
Flamarnerne kalla en dylik Poette. Pjörke kalla tvi små ande-
warelfeez det ät« wäl lärdt i Nederlättdcrne af Rontarne(,Pusio).
De äro toistt och söktoara skatter i bergett. Belgertte anse dem bo
under jorden och betrakta dem som haljwa tnentnskor (l)alverntan-
nekers), kallade aswen för dwergeoi , aarmannetjes (jordnrenni-
skor), troller1, drollen. De arv swarta. Ett heter ock zwaarte
piet. Bönder i Herselt weta, att ett gäng en mängd Drvärgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
