Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 2 §. Phoenicier på Skandinaviska westkusten. Vikingswäsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Uwe-innev.
lade också sin reöbeskrisntng neder i samma Thaniths tempel.
Nomarne hade läsit den. En skald Rufus Festus Avienus näm-
ner något det-om i sitt poäm om Maries-nm s intilko kom sörst
till Oestrymidiske öarne, som enl. Barth (Dent rhlands Urgeschich-
te) ä1«o Seilli—bame, hwilka, enl. Hitnilko, lägo 2 dagsleder
från Hibernas Heliget osk) men närmare Albion, hwars kust
hatt sedan synes ha solit, tills han äter utkom i ett öppet has»
då han styrde djerst mot Nordpolstjernorne, lyckligt upphinnande ester
120 datats segling den önskade orten. Hår war desto tjenliqare
att ned ätta en koloni, som dett förta befolkningen, kallad Ligtt-
rek, Ms) bliswit utrotad as Kelter. Stranden war betäckt med
djupet siogetr eller slyhöga klippor med tornbenmrna sluttningar.
(Detta swarar ej mot Nederländernas, ej eller motJutlands stran- s
der, hwilka wågorne jemt ntäta. Will man ej låtit det wara hö-
gre upp, så kan det swårligen toara lägre ner, än der man ser
Hallandsås och Kullaberg) Der bodde wäl änntt i bergshålor,
ett lätttkråntdt slägte, (Vildarnei Nils-bus historiska språk)
som syntes frukta sör hafsstranden, men når ingen fara syntes ho- -
ta dem från kolonisterne, nedkom denna jags-«- meio sie- attis «
möttes-res inte– meta mumm- e·« mars-eos- locoo — till de går-
dar, som nu uppstodo wid hafsstranden. — lliec olim Himilco
Poentts Oceaclo super spectassc semet ZT probasse 1-etulit, in-
tygetr Avienns, tilläggande: linet- nos ai- fmss Pan-boxaren
amts-likets Izmir-la los-go tempora Zweime HU. Heckclt och
Gesenius hänföra begge denna resa till 5:te seklet s. Chr. (Mago
550—50() f. Chr. Hamilcar -’s på Sicilien 480 f. Chr. Han
är Hitnileoo — anför-enens ostverarmeen paSieilien—och Han-
nos fader. Gesen. Mon. Phoen. 344, 845.) Märkligt att wå-
ra häfdatecknare, font bestvarat sig så mycket med Pytheas resa,
som det synes till detta nybygge iNorden, förbisett berättelsett
om anläggningen
«) Detttta war nog redatt tand och möjligen koloniserad af Phoenicier.
Helig utmarker tvål, att· der sanns den Punifka etiken. Nägon
grund Måste Wtil hit span för ett Charlcy Vulauccsk ett 0«()utknor,
ett Villisuuuvu, ut 0’ btictt, llfk Pä djupet clf Irlands Histoth se
phoeniciska erinringar. Th. Moore har samma åsigt t History os
Jarla-sv. Sträfwandet att i Jriskatt finna t. o. m. ett phoentctsk
dialekt har skadat dem hos grundligt lärde t. ex. Gesenttts, som i
Jriskatt finner en»gren af Keltiska språkstatnmen.
") Derom lättare fram. May mä ej tanka på Ltguriska republiken-
Stallct lyder hos Momms-
Ai) insulis chtrymnicis lcmbum nuddat
Urgcrc in undus, ner qua Lycaottis
rigcscit neutra, ccslsitctu Ligumm subit
casstlcti incolarunu numthc ccltarttttt manu
Crchtis titnlum procliis vnctmta sunt.
Prof. Brunins har förklarat Avieni teckning af de törnbewerta
bergett wid hafwet mycket erinra om den strand, der ännu ett Tan-
nnm tmed en fetth) finnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
