Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 2 §. Phoenicier på Skandinaviska westkusten. Vikingswäsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urmiunen. 107
elm- Messenjensis, en Aristoteles lärjunge och af Timæus, som
landsförwisteel frätt Sicilien af Agatoclei3, som redait 305 f. Chr.
lade Sicilien under sig.) Men ett sekel efter Himileos segling
under 120 dagar i norr sråtr Englands södra udde, må ett wäl
ordnadt nybygge ha kunnat uppkomma, der det anlades.
Pytheas, född i Marseille i Gallien (Frankrike) af grekiska
föräldrar, lind som Geograf och Elliatl)ematikuö, går af kunskaps-
begår om bord på ett till bernstcnstusten destineradt phoen. skepp, skrif-
tvande deröfiver ett Jordlringscgling —- en DJ; skåp-osag, lik-
som Stylax, menande dermed eir segling fram och åter femte West-
europeiska hafskusten. Hari skref ock en Hafsbestrifiiing (7re(«’
sansat-oer Jntetdera arbetet är qwar, men i sednare Grekista
och Romerska skrifter äro ställen anförda. Sanmtanhanget dem
emellan är ej möjligt att uppgifwa.
Hiiii seglar frän Cadiis USA-ii Nisserme förbi Gobeista ud-
ten (C«sp nitiskes-ed först förbi ett Jberiskt (’I,5epr-mi), sedatt för-
bi ett Keltisit folk (K-5Ä««-.d), lär att kätma Kent(w Kaj-noti)
i Britannien (-)·Bperrem«zrj), hwilken är en stor ö, liggande
test emot Keltiska kusten, och efter en tålig segliiig femte Europas
uft (7r’cep«stm«’«1- ris-« Ewa-frisy, hwartvid ock Thule besö-
kes (se derom i Vocabulariet som följer·), kommer han till re-
sans bestämmelse — till Tanais. Här bo i grannskapet Gutto-
ner, Tentoner och Scyther. De förre hinna hit på en dag; Sels-
therne behöftka Z. Hais i Tanais är« en handelser Afwengran-
narne komma att köpa bernsten.
Finnao spär af ett phoenicistt nybygge på Skandinaviens
westliga kust?
Wi erinra nu om runornas frändskap till Phoenieiska bokstaf-
wer och grafivar (l?eltl)) med stenar, tecknade med botstiifiver, ne-
re i jordtammaren, lnvarom förut hanrlatsz men tippstjtctir ämne
med framdragande af phoenieista rötter till de flefte namn, utmär-
kande Vorden hos författare i Greklade och Roms litteratur och
mera sadant, som är historisk bokstaf, för att först fästet upp-
märksamhet på andan.
· Hnru ioill man förklara sig dett «Vik·in anda", som i Histo-
rietts morgon möter i Stit dinavicnxs Hwarföre Upplifnmdes den
sarskildt i mära ioikar under fru-stuggorne? Hwadan kom dcii eul-
turgrad, hioari Elliißionärerne funno tvfirit fäder?
Det är historiskt säkert, att tvära fornstater woro, hivad tvi
borde alltid wara, sjö-faten Man låter dettii wanligen blott
betyda sjöröfnmsenåsiun Det må ha blifivit till slut följdetr af
Phoenieifia nybysgen wid Nordligare haf, liksom tvid Medelhaf-
wet, men lika wißt som Tunis, :)lliir, Tripolis m. fl. en gåtizz
warit bandelsstater med krigetsicpp tillräckligii att betäcka sin han-
Pelsfcokt11, så hade, tvi kunna derom ioara finssäkrade,deVikinz ar,
som lade sin ritdont i sfeprs och egnade sitt lifstid ätsiöfärder, frän
början annat syfte an att blott röfwa, och säkerligen war det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
