Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 2 §. Phoenicier på Skandinaviska westkusten. Vikingswäsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urminmn.
106
Gernianer bildat gles (glas)? Werlanff har nyligen i en lärd
sammankomst i Köpenhamn, i Gref J. De la Gardies närwaro,
framlaggt de helt påfallande grunder-ne« för den enkla satsen, att
sjömän, som frätt medelhafwet sökte bernsten, wäl e" först tvid O-
stersjötis östra stränder sökte den», när ten stod att nna på wida
närmare håll i deras wäg. Annn träffcis tvid Skånfka Snndet
en ej ringa statt af denna wam, ehuru swenska industrien är-
som nian wet, ej särdeles isrig att anivända dylika tillgångar W.
Möjligen skulle det dock cj lötta sig fä wäl, att, der phoenicicrne
började fiska bet-niten för mer än 2000 år sedan, nit anwändanat
och dykeriilockor, som wid Preußiska kusten, der bernsteushandeln
synes först i Neros tid bllftvit allmänt bekant. Wäl synas Gre- ;
kcrne icmt denna bernstensort ända upp i mythens tid; men sä- »
kert är, att först i Neros tid sändes en Riddare frätt Rom, att
derom skaffa Kejsaren kunskap. Oß förefaller antagandet löjligt,
att Phoenicierne förr skulle uppsöka Preußiska bernstenskusteu, än
den Skanska. W»i neka det-före ej, att, då en bättre bernstenskust
förspordes inuti Ostersjön, Phoenicierne tvål förstodo att segla den
swagare wid Suiidet förbi. Tivertom antaga tvi, att så skett,
och att derigenom den högre hyfsnitig kunnat uppstå på denna
Tyska kust och des? öar, hwilken måste ha förefunnits hos den
germatiitka stam, Sorber, Obotriter m. fl. Sklaver förträngde Esk).
Wi återkomma härtill. Må« tvi nn lyßtm pii en utförligare be-
rättelse rör-ande feglatsen till bernstenokusten, kallad för en seglats
dyres Peeösfpmn tkr-IF Tornertöog —- fråti Kadir till Tanaigl
AK följa dekwid Pytlteæ Maesc·lz’ey-ss«e jmgmenm missa ex
arrests-ritters roller-ta öc commenmriis illtzstmm er M. A. A.
Arwedßon Ups. 1824.
Hwad tiken widtommer, då resan skett, få tvi Upplysa, att
Bottgainville i sina läc!ai-·cfse»ee»s M- lez tsie öc sm- les
ests-fes eie Pythons (införde i Memoires cle- l’ «-lc»el. sic-s lit-
smpk XML p· 148J slyt-it, det Pytheag har lefwat före Aristo-
teles, som föddes 3Z4 f. Chr. (P—-s skrifter anföras af Oscar-ass-
«) Framer förf. ligger ett störise stycke bet-listen, gifwet ·üf Hr Pkofs
och OrdenS-Led. Brunius, som köpt det af ett barti nnd kusten atel-
lsm Skanör M) Malmö. Man npptaaer hela göppittir ännu man-
grnstädes wid denna strand. Den träffas ock på Blekinaska kllstcld
") DS Longobakdk1«ne fyllas ha den Phoenicltka Gudinnecnlten,
dä de tyckas ha kommit frätt, åtminstone stå i samband med deit
Skandinaviska Bernsteneknsten och genom ettVeMMK UPPVUOSCM
de nära Gambar«ara i Longobardiet ge anledning WISP- Okk de
haft ett Vitteca förutavid Prenßlska bernsteneknstsm Ak MMO-
ning undersöka, om ex Longobardrrnm som slogos ät- 5 k. Chr-
och snart upprättade ett rike wid Adriatiska hafwet (Lon3bar»diex) med
Venedig till hitfwudstad och·»der strax sorstodo sig så walpa thfasz
nyoro bortträngda frätt deit Ostersjokitst med bernsten, som t Tacitt
tid bebos af TEstyer·, hwilca ej tala Germanernas språk, varvs-ne-
di , »som ej eller laka tala detta språk, efter Tacitus war owiß, om
de ej woro Sarinaterx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
