Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 2 §. Phoenicier på Skandinaviska westkusten. Vikingswäsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urminnett. 109
knappt wester om Uralbergen O. Arabm Jaknt berättar, att myc-
ket pclswerk löptes i Wioti knuis el. hwitaland). Att en Virdai
bo war Gallizerfarare torde ranideles styrkas. Nu torde wi få
anföra ett intyg af Snorro Sturleson, som synes bewittna, att
denna beröriniks med det faltsäljande Spanien uppgår till sagans
äldsta tider. Dä Verner-i Jurge, forn blifwlt llpsala drott, säle-
des· frän hafwet kommit upp till det sednare bebodda Swe-
aland, dött, dress en statt in i guld, silfwer och kopparpeniiiki-
gav (Yngl. S. 12 kap.). Ordet har förskrtäckt äfwen dem, som
annars läste en Jsländsk Sagtt med samma tro, som en Christen
läser sin Bibel. Antagandet af Snorros ord synes ej särdeles
driftigt, då wi lyßna på sornfagor om falthandel pä Olaiid wid
den tid Frodefredeir bröts och kunna än i dag hälla ihanden kop-
par-penningar, slagna i de phoenicifka nybyggen i Spanieix.
Gesenius wisar och beskrifwer oß penningar med phoe11. charakte-
rer till största delen af koppar med ert raare pregel, frätt fem sär-
skildti städer i Spanien — de yngste frätt Tiberti tid THX Wi
anse-klart wara, att Phoenicierne wäckt wära fäder till den sjö-
fart, hwari historien finner dem inbegripna och anse denna be-
röritig oct) deraf gifna egggelfe till handels- och fjöröfwarskepps
byggande bäst förklara den hyfsning roi allmänt tillerkänna forn-
standinaverne, ehuru wi enwisas att anse denna hyfsning för-
klarlig af stammens minnen frän — Indien, uppfriskade af en
derifrän fednare ankommande Mißionär Oden i spetseii för en
prestkast.
Att köpstäder, ej blott röfwarnästen, tidigt uppstodo i Skan-
dinavien, följer ju af det intyk wi läsa i Sagobrottet om Brå-
tvalla (fran 8:de feklet): åhessi waro ofan af Sigtu-
nmnt Sigmutidr kaupangskappi, hwilket ställe wäl legat fram-
för Saro, då han skref: sig-mejeriers eufem- ex sig-ery- opp-·-
elo, Jorensis neri-lem atlrzem, Isaksson-smatte- acl vands-somm-
contmctiixczs nesor-ms, om det ock är möjligt, att Saro mißför-
stätt dm gamle Skaldens ord, hwilket P. E. Müller antager.
Derigenom är dock klart, att Sigtuna war en handelsstad, ej
kallad Birka, ett sekel, förrän Birca war en handelsstad, dcr
en kung bodde tillika, och synas således handelsstäder tidigt ha
uppstått bäde i Virdariket wid hafwet och i Stoeariket djupt in i
landet wid en insjös wik, ehuru rimligtwis desto sednare, jti af-
lägsiiarc frän westerhafwet.
Endaft genom ett slikt Phoenicisit nybygge läter sig förklara,
att de namn, hwarnnder Greker och Nomare (fom läste phoeni-
eiska peripler, ehuru de ej fjelfwe woro fjöfarande folt), tydligen
förstå Nordliga haf och länder, ofta äro græeiferade eller latinisera-
«) Jdnna X 319.
«) Cap- IV. Numi Punjcj Hissianici 304—313 i Mon. Phoen. SL
härvan p. co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
