- Project Runeberg -  Ny Smålands beskrifning inskränkt till Wexiö stift / 1. Historia /
111

(1844-1847) [MARC] Author: Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 2 §. Phoenicier på Skandinaviska westkusten. Vikingswäsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

U rminnen. 111

Pytheas; han kallade ön Basilia E). Nedsttt förut (i Lib. 4:
c. 27) har Plinius, som här indrog namnet Abalus, såsom gif-
wet af Pytheas, anfört, att Pytheas kallade ön, som låg svags-
seglinqar frätt Scythernas strand, Basilia, men att Xenophon
Lampsarenns kallat den Baltl)ia, försäkrande att hon tvar så stor,
att ingen kände hennes gränsen SM) Diodotstts Sictclus tvißte
att midtemot Scythien, (P)iyßlantz), som är ofwan Galakia (Cel-
terland, här Tyskland, htvadan Ostersiött hos en Arab hette Gala-
ticon) en ö låg i hafwet kallad Basileia. Der fanns ock bernften.
Mithridates anför, att oftvan Germanicns stränder en ö fanns,
sont hette Oserieta, sottt wms skogig Skogarne bestodo af ett
slags cedet·tråd,11r htttilka bernstenen nedsippade på klipportte.
Caßiodorns fann bernstenens ursprung på de längre upp belägne
öarne i det norra haftvet ENH, Detta war Plinii egen öfwerty-
gelse. Han skrifwer: «1nidtetnot Germanicns has liggtt Gleßariew
ne (Bernstensöarne) spridda, htvilka de nyare Grekerne kalla Elec-
trider, derföre att electrtnn (t)erttsten) der bildas. Den yttersta af
dem alla, sottt omtalas, är Thule, pä htvilkett wid sommarsol-
ståndet ej finns någon natt". tskVHF Här är klart) att Gleßarter
betydde de öttr som kunde anses ligga igrannskapet med Thule (mid-
nattssolslandey och dit tvättar kunde anses komma från det frus-
na haftvct (J6haftvet, «C0nct«eti maris purgatnentunt" war
bernstenens natntt hos Pytheas, sout sjelf tvarit i det land, han
beskriftver), och ef, åtttt. ej ensamt, de fntå öarne tvid Prenßiska
bernstensskustety sednare tidens Gleßarien Hardouin ansag Got-
land och Oland åsyftade. «Det är säkert, fortfar Plinius, att
bernstenen, som Germanerne kalla Gles,·· har sitt ursprung från
dkßtt Septentrionaliske öar i Oceanen. Aftven tvi Rotnare kallade
dels-Ike en clf dcßcl öar Gleßclria, dej Cæsitt« Getsmanicus det ill-
nebade makten genom sina flottor, men af Barbarerne kallades den
Austravia". Eli större ö, sont behöfde Roms flottor för att be-
l)errskas3, är tydligen ifråga. Wi erinra nu blott, att Austrvegr
tvar Barbarernas namn pa det haf, der denna märkligct ö läg,

som ej hade råd att röka med becnsten, utan ann-ande den till pryd-

nader. Men hett-, liksom 5 Otientett, tände man brunstenen wtd

eld, liksom träd. Det kan man ännu göra och se de okunnigas un-

drott.
·) satin-ens crctlillit in Britannin pols-is cssluessc, qttrts electrielas vocut.
Pytltess Cuttttnibus Genua-Jim genti accoli msttntrium Oceani, Menta-
ltomon nomine, spalict stmliumm sex millium: Al) ltoc diet navigatio-
nc insulitm altcssc Älmhult-« Muc- vcro Attcljbcts näve-lii SL esse cem-
crets mar-IF pnrgztmcntnnn incolxts pm ligtio ml igncm uti co, pm-
xintissqnc Tcutunis ventilera llttic SI Tim-vits crchtlil, sed insttliim

Kerstis-sitt vocavit. Fiji-. lifst. N. D. .«)7. c. Il.

A littorc scytltarum tritiui navigation-: insttlnm abkssc immenscc mag-
nittnlinis Baltltiitm trattitlit choltlmn Lamps. Eitndcm Pythons Bit-
siliam nominat. Plin. H. N. lib. 4. c. 27.

««) In jntcrsoribus insulis Oceaniscptentrjouulis.
"") H. N. lib. 4. c. 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysmal/1/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free