Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 2 §. Phoenicier på Skandinaviska westkusten. Vikingswäsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unni-men 113
Bernstensött, dit Jshaftvets tvägor hunno. Thule tvar kändt i
Tyrus, förrän ännu Aleraitder förstörde den siora staden. Phrttius
i Cov. 166 p. 364; omtalar, att der då i Tyrus funnos många
monumenter och inskrifter, belysande seglingar till Thule, det-ibland
taslor as en Derlyllides, som sjelf warit der. Cn Atitonitts Dio-
genes kunde 300 år s. Chr. skriswa en slags roman i 24 böcker
om Thule, der han begagnar Drrkyllides. Allt wisar, att Phoe-
niciska flaggan kände en handelswäg till den nordiska bern-
tensku cu. »
s than kan ej betwisla Phoeniciernas handel på Ostersjökuster-
ne deras, att Phoenicier och kustsolket ej kände till en början hwar-
andras sprak. En Arabisk författare Kaskwing omtalar, huru A-
raber, forn lika litet kände Warankssolkets sprak, började handla
med detta «stumma« folk. Man lade i sörbiscglandetåtskilligale
ror utåt kusten. Wid åter-seglingen gick man i land, för att lik-
som wittja de näten, matt utlaggt. Fanir man då det ntlaggda
borttaget och de landets produkter, man önskade, laggda i stallet
till den myckenhet, att man war nöjd med bytet, så fortsattes wld
nästa segling på samma sätt, dem-id hit-arken säljare eller köpare
behöfde se eller tala wld hwarandra. Men nog blef, om hand-
len lönade sig, en handelsplats anlaggd tvid de goda hatnnar,der
köpmännen hamtade wattctr o. d. S.t kunde tvål ej handelsplat-
ser länge utebliswa på Virdakusten.
Men, säger man, kommo Phoenicier till wsra stränder-, få
skola wi wäl i deras urkunder och på deras monumentet kunna
läsa tvära inhemska namn på Nordens öar och länder och haf.
Wi erinra ont det enkla, som mest undfaller menniskan. Wi
segla nu till tvänsiapsöarne och Etdoland och St. Helena
och St. Bartheleini. Heta deßa ställenså på infödingarnesspräk2
Hwarsöre inbilla oß, att Phoenicier mer än tvi bräkrtde med
att uttala och stafwa barbariska namn? Säterligen jorde de, som
tvära samtida, öswersatte inbyggarnes ord på sitt språk, ont de
kunde få weta det- barbar-nia ordets betydelse, annars upptänkte de
nog sjelftva namn est-sk någon egenskap, som hes föremålet war
framstående. Glömskan hakas har tvfkllat de lärde mycket onyttigt
arbete, da man försökt ur tvärt inhemska språk förklara de namn
man funnit hos Greker och Romare, hemtade ur Phoeniciska pe-
ripler, betecknande Nordens land och folk. Wi neka derfore ej,
att någon gång ett barbarernas namn kunnat bibehållas, försedt
med en ändelse ur de besökandes sprtik — något som stundom än-
nu sker, då en o i stora oceanen upptäckes as Europeer.
Men är det möjligt, att Himilco med sitt koloniscrinzssflotta
skulle knnnatqlanda wid Cokanens strand och der ännu efter mer
art-ett sekel finnas ett Tanairi, utan att nazot minne demf envar-
bltfwtt, der kolonien ansade-SL- « ·
Ett dylikt minne-, förläggande lantningsstiillrt bestamdt till
Ny Smålands Bestr. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
