Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 4 §. Caledonier på wår westkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unni-utom
Bergens åska liknar hans röst,
Dä fjerran den dånar i natten.
Emellertid wisar Fingal samma mod, som Riddaren wid Ed.
Det är tydligcti en Lodinobild ifråga, sont stått i en gudasal på
en höjd.
Dierft honom Fingal till möte går,
Bär i handen sitt blåa swärd,
Smidt af Luno med kinden mörk;
Klingans sken genom spöket går;
Klyfwer den skräcklige dödmans bild.
Formlös stupar då skng an hän
På mörka kumlens bläsgt
Härigenom torde wara ådagalagdt, att, då Fingal lefde, en
fwart afgudabild, eller rätttire hälften af nattens, halften af da-
gens färg dyrkats i det westliga Skandinavien.
Högst upp i Lochli11 synes Uchoon ha legat, det då bebod-
da sydwestra Norge. Der nedanom pä Lochlins westliga kust tyc-
kes Satdrönlo ha utsträckt sig, hivats kung wid Fingals tid hette
Thor-nod — mouue ej Götalanrets westtust,·saledes norra Heil-
land ortsa2 Der nedan i Lochlin möta wi på samma kust, enl.
Mac-ergors, den frejdade Oßianstolkens mening,ej ogillad as Arf-
ividßo11,ettisite, som kattas svar-ött (Fuc1r—fed),"wid ingangen
till Ostersjon". Längre lär ej Fingalsättens kännedom om Skandi-
navien ha sträckt fig. De öfrige ritett och öar med folk af Skatidi-
naoista namn och Lodinöenlt, äro säkerligen att söka in. w. Dan-
mark och på öarne mellan Brittannien och Norden.
Fingal waderdrefo till snar-ön, blickande upp mot Norr-
stjernan (?). Fuar—landet toar betäckt med tväldiga skogar-. Han
fällde sitta segel i Coleds bugt — monne ej den mellan Hallands-
ås och Kulla berg? — sände sitt swärd till fllklletl Enalokcltl,
som synes wara ett gaelisit epithet af meall (mall) kulle, berg,
oir (or) ml: den sicnloaige på kullen, på berget. Fingal hade
nyß sagt, att hans eget hår iden tiden warlockigt sVIU MJUUgkaSs
Fursten lemnade nu den höga salen , helst han förstod att det war ett
tredstecketi, mottagande Fingal genom att räcket handen. M. war nyß
besegrad af Toriicod i Sardronlo. Detta namn synes ock ha bil-
dats för att ej tynga eii gaelisk folksång med "barbariska" namn.
Sar: l)jeltc, Dromi: ås. Deit af hjeltar bebodda åsetts-Katt-
ske ät· frågan ont ett företrädare till den Gylfe, som friin Ascnhögas
hiijder»getiotii Nissan seglade ned till weiterhafwet. Hkide denne
tu ntseglinczsort wid Nißan, så hade han lätt att så krig med
dett furste, som hade sin hamn och utseglingoort wid Lagatis ut-
lopp, denna a, som synes bära namn frätt samm rot som Loch-
lin. Till den nu slagne hade Fingal en gång föriit kommit, och
mottagits med festliga mal och sången Nu wille han lösta den-
tm gästfrihet M. spejade sörgäfwes ester wänner stått Sunder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
