Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 4 §. Caledonier på wår westkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urtninnen. ll9
dar blå. De heta Tormod, hwarö land kallas Mui-Tor-
mod (Thormods borg), Torettl (Thorkel) el. Torertl ror-no-
som härledes as Torkel och Tartus-: äskaz kanske upprepande
af ett Skandin· epithet Coreul, litornena furste«, som han stun-
dont kallas på Gaeliska," —- denne Torcul har ett rike i Lochlin,
ränsande till ett rike hwars knn är Stamo (afstjerna,styra?),
kader till Swarirtt (wt minnas givmilts kulle). Ett kämpe heter
Thormod. De bo alla i Loch—linn: hemmet för attes- (linn)i
Loch: siö(landet) , Avieni Lig—urerlatid , der ett mindre rike heter U-
thorno, kanske U(thal) Torrun: landet för Thors ätt, åstgu-
betts spene: kanske en spenelik klippa wid stranden; ty det war
ett högt berg, som egentligen blef kalladt Uthornoz det lösdeö ur
wattm, kringswåfwadt af nattens eldar. Bakom skogeti sztod må-
nan, på spetsen bodde Lodin bland molnen. Hcin höll ena
handen på en sköld, i den andra en mußla (dryckeskärl, nordbons
hor-n) fylld med dryck; blåsivårdad satt han i molnsalcns högbånk.
Han mottog med wälkomstdryck dem, som tappert fäktat; men höll
undan, med sin månlika stöld, de se e. Uppe på en dylik klipp-
höjd war en tvattenhåla. Wid den försande flodett såg man Lo-
dins trad, soin kallas bladlöst d. å. barrträd mix-km- Pinus,
Jdegranen?), «tungt för winden böjande sig«, öfwer 3 ·rå moßiga
stenat-, der en eld nppflannnade mot Loditt på stormmo net. Hans
fest firas i natten. Då Fingal besöker ett dylik, ropet Lochlino
mån med wrede, att man borde döda Nattwandraren. På
kumlarne werte trän,hwarsör de kallades greniga kumlen. Dimmi-
ga ber synas der näta. Fingal och hatts ätt båfwa ej kör Lo-
din , ast han anses sättda blixten Han är för dem ett spöke al-
lena, skillrad i sannna stil, som Camoi.sns tecknar skugggeftalten ös-
wer Goda hoppsuddens klippspets.
Man låse en dylik teckning: (enl. Arftvidßott.)
Slockttad i jerran är elden,
Blodröd m nan i öster står.
Då brusar stått kumlen en windz
På deß tvingar swäswar en manlig bild,
Bleke Lodin det år.
Gestalten nalkas sin (sten) krets.
(Der en maktens sten N) en Baityl (se Lerid.) stod un-
derl vyerhållen —- enl. Macpherson, sotn sett nu förkomna origt-
na er.
J handen han höjer det swarta spjut,
Ogat flammar ikt himmelens blixt,
·) Att Macpherfon diktat uttrycket, forn gaf ingen dö »begripen mening, kun-
na tvi ej finna skäl att antaga, om ock deß motswarcghet ej trafsas i de
qwarwarande ortginalertce.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
