Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 4 §. Caledonier på wår westkust - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 1 §. Skandinaviens färgor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urminnen. 123
i Jättettg förra gethus ii-«). De satte asken på en kulle, som strakt
stod i ljusan läget. Der byggdes sedan Getinge kyrka IM). Men
bältet EMI-) spande de kring en hwit björk och hon förswann,
uppfarande i luften. Denna sägn om Jättett på cm, som har här
i landet något att rädda, är hogsi allmätt. Hurtt dylikt: sägner
framflyttas i tiden och derigenom uppfriskas i minnet, sinnet man
deraf, att mellan Mjöhult och Hyltan i Wieslander socken en backe
år, derur en Jätte på en fjerran ö, som war fiende till wåra
klockor, bad Peter Hemlin WWW utsläppa sin tjur och sinit hun-
dar, hwilka derwid förswumto, farande bort genom luften. Den
person, wid lnvilken sägnen sist fästats, reste till Ostindien för 60
å 70 år sedan. Detta wisar sagobildningens chronologiska cha-
katter.
Sannolikt war Finn(gal) en fiende till "de gamle Egyptiste
Gudarne««, hwilkas dyrkaii utspriddes med Phoeniciska handeln,
sjelf trogen kelterstammarneö äldre tro, hwilken egentligen synes
ha tvartt en tro på egen kraft och en hyllning af de dödas wäl-
nader på molnen kring Skottlands bergspetsar tskuggor af de på
ber en wandrande. Se Ar idßon). Möjligm nmr likwtil Fin-
al a religionen en kult a den Sol och den Måns-, tvilka
Sßian tillegnar så wackra poetiska utgjutelser. Spår af tnandyr-
kan fins ätt bland Skoterne. Edda Hann. lil. 1039. Dengamla
Modren till Solguden och Mångudinnan, särdeles ett beläte af
henne, kunde likwäl anfallas af Fingals bildstormande nit.
st K ap.
Fornminncu utan säker sekel-
- beräkning.
1 §. Skandinaviens Färgar.
Allmänt kändt är skiljetnärket genom olika söt-got mellan
Skandinavista stammarne. Swensken har blått och guit, Dan-
stett och Norrmannen hwitt och rödt. Och de färgor, riksfa-
norna framhålla, äro nationella. Dansla menighetens högtids-
«) Tempel för en eult med folbocketi, mest sirad tvid WinterfolstesndetY
") Af det igamla hedniska templets
"«) Denna altefpänning omkring en qwinna wid en folkfainlitig torde lvara
alvar i foltsedeii att å marknad löpa en silftoerledja och det spänna om
sikt brud-; sjels kudmset fäst(a11de) manitcn laset om dett fästa mön«
"") Se Biogr. Lek. Litt. H. Heurlin, San-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
