Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 1 §. Skandinaviens färgor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
saker sekelbercikttittg. 125
Har det hwitas namn ej bildat sieka namn på tvär nord,
det de hroite bodde, derifrån de hwitiköldade kommo?
Skåne. TIFF- Schani: war pboeniciernas uttryck på ljus
färt F). Deraf bildades latinets canus, Candere, Cantlidusz
Cetiskans och Armoriskans Can, Ccened: hwitz Eniro-Cambri-
stans Canttt hwitz Alcmanuiskans Scon , Seokio, skinande-, stött, ja
Persiskans Chant, chent: corruscatio ossbis cmleslis enl. Hallenb.
de Join. (1: 324—57). J en gammal lyst lag heter
det: bet) schonen Tage: wid ljusan dag; i en gammal wisa-
Schon als ein Spiegelglas: Glänsande som ett spegelgltts. Schon
isorntyskan ar således detsamma som hwit i fornswcnskan («Tha
Solin stin sager och hwi1t««, i Altst. Magni hist. öfwers. på Bo
Jonßoirs föranstaltande). Oßians In-ischon är ju dett hwita
ött eller de hwitas ö, Schott-ön, Scaney? Citnbrernc hade, sade
wi, hwita sköldar. Huru kallades de på dcßas eget språk?
Månne ej Scandinaver af Catnbriskans Cantt: hwit, och nef:
sköldbuckla, naswel, äfwen himmel (Se Ihres Gloßar). Thor-
björn Hornkloswe besjunger Harald Hårfagers och hans mäns
hwitra stialdtt. -
Jim-ono- , litet-msk stiletten-Jes. Man har i Hillevivner-
namnet sett ert sörbråk«td skandinaviska, af Elfboar, de som bo
wid Göta elf, Alser i Alvismal (Norrntän således). Men rimli-
gare hade Ptolomceus hemtat ordet ur en phoenicisk skrift, ätt ur
nordfolkets språk. Af libnah: hwithet, härleder Gesenius både
Libanon och Alpes: de hwita brrge11. Deraf uppkom Albioits
namn. Högländetfolk kallas i latinet och grekiskan Aiois-isas
(Strabo 1V). »
spillt-bri, sistone-s, svall-fa, svar-M. Ar cj drttt1 detsamma
hwitrt namnets östvcrsattniug på ett annat språk, hwars talare då
också lärde känna Norberts Skandinaver? Svtt är hwit hos
Sklavcr (swejtio hos Wendcr, fwjat hos Pohlackar, fwät hos
Bohmare, switao hos Jilyrier scr.). Wanligtwict stannade ett
grannfolks namn på ctt folk såsoiit dcß stående benämning.
Men en stam med röda sköldar och röda drögtcr har också
uttägat från Nordm. Engelsmänneu i sitt rodlt nationaldragt
wcm omtala sina fäders ankomst ser Angeln, ett gratntrikc till
Danmark Tacitus känner Reudingi femte Hwitoncs bland de
stammar, som dyrkade cn öfwergudinna på en o· i Oeeanen. Röd
sköld låter Saxo ert Anglisk kung bäret, och röda sköldar teckna-
de å taslor Thora HakonsdotteriDattntark. JW) Röda kappor ha
Waldttr och hans kämpar bland«Danslarne. Röda sköldar hade
Erik Ejegod, Danmarks kung, enl. en samtida skalds sättg,tvid sitt
«) TIFF h- EHD maskens schani, eller glans ät· en af de 4 hufwud-
fargorna i Z— Mos. 35 C. 35 v. Se längre ned.
") Gudrims Sorg. ts, 19. i Sant. Edda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
