Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 1 §. Skandinaviens färgor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 sornminnen utan
siste qwinnor hade röd tnnik och man har trott sig nna röd
färkj på klädnadert, buret af ett lik i en Ostfrisisktorfmä es botten,
der det kan ha legat "mer än 2000 år.’« (Annal. f. N. Oldk. år
1842—–13, p. 176.) Rödskåggig är Thor-, Götarnes gud. EU
Rödeslägt fanns i Swerige med lika slägtmärke, som fördes af Wester-
lgötarnes ärftligti lagmansslägt. EiiHåkanRöde, född i Westergötla11d,
esteg thronen, då man ej längre wille lätaUppswearne ensamme
tillsätta kungar. En Röde-slägt lefde länge i Danmark med stort
inflytande och lika ättemårke, forn Rödesflägtens i.Swerige, 2 i
liggande kors tvål (wid lottningen?) fallna qwistar. En Erkebi-
skopi Lund, Carl Röde, genomdref förnämligast den Skånes
förening med Swerige, lom tillintetgjordes af Magnus Smck. i
Eii röd drake utwisas per fornåldriga kungagrafwar i England ; »
en drake ses på Götiska furstegraftvar i Siverige och i Götiska
furste-siriller. Som draken betecknade blodig strid, war hart wäl äfwen
röd. idigt gjordes lejonen rödai England, så onaturligt det
ätt war, sedan en Nordisk ägt med ctt lejon-märke stigit på
thronen. Rödt war sannolikt Eygotalands och röde är ännu,
som wi redan anmärkt, Selands solkfärg HO. -
Wäl sjö-i man ont det rödaste gull, men gnu-gul färg
skiljdes dock fr n den röda. De Gothi, som Romarne kände, sör-
de gyllne sköldar. skrias-MS dyr-klinten Eje-ist. lv: 20. Wåm
Götar wärderade gult-gult hår, som en skönhet. Gothi woro kläd-
de i djnrs-skinn. Sjelfttse Rådsherren hos Alarik har blott skinn-
kläder. Gammal är smaken att låta "köllerfärga" deßa skinnklä-
der. Tillhörde den röda färgen Joterne (de a dste, fom träffades
och hyfsades af den Karthagmensiska kolonien, hwartz national-
särg war purpurtödt)? Och tillhörde den gyllne färgen Götm-
ne, en fednare inwandrin af samma stam?
Eli stam med blå o swart nationalfärg har också nedsatt
sig i Norden.» Tacitus kände Swardones bland de stammar, som
tillbado den Ofwergudinna, som förnämligast dyrkades på "öri i
Oceanen." Taciti utg. Heß härleder ordet af Schwartz. Det
är kändt, att Belgerne särgrrde sig sjelftve. Sprengel nppgiswer
att de färgade sig blä. Wi ha redan tvifat anledningar, att frän
Rheneng mynning harlkda sydöstra swenjla befolkningen. Der
träffar Saro Blacmanni, jemte ett Morland, "det östra Mor-
land" i Sagor, der Blåmän omtalas, fom ha med andra Skan-
dinaver gemensamt språk. War Bleogicid en annan gind eller
ankomst till Oland (?). tu«) Ubbo Emmius säger att de gamle Fri-
y) Utstirine Wifatilra i Fornran Såg. XIl. ts. 255. .
») Prof. Petersesk i Danm· Historie i Hedenold s: 404 yttrar att Hed-
natideno stöldk1r, (i«mn träffats i Danmark) oftast kiro röda eller blö-
stlmdvm förgyldtm Da i Knuts drapa omtalas blek fegt lind —ra,
tilläggas de furstarne. K, Knut hade ock Blekingar bland sina furusk-
Mark igt tir, att en af Swanorna i Urdas falla war hinnmndi (de hwi-
te ljade tvål lnvita Swanor). Edd. Hann. lll. slis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
