Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 3 §. Rik eller Erik - 4 §. Odens ankomst till Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelberäkniiig. 139
dem, sä wida ej skägan kunde bli om den gamle kung Erik,7«on-
dam Rex vester, sagdt till Bircenses, dä åtminstone ej fordotn
warit samma kung öfivcr dem och Upsalaboarne. Wi kunna sökofrigt ej
tro, att det warit någon ester Btåivallasiaget död k.Ericus Upsa-
liemis, åt hwilken folket i Bikca redan låtit bygga "ett mönster,
k. Eriker till lof oclfi heder, som langho war dödhir", och i thy
mönstreno gjorde honom hedhir oc thiäuist oc offradho honom»tbera
offer, liken-oin som han hafdhe warit Gudh". (Enl. gamla Osws
af Nembekks vita Ansk.)
Detta wisar hän till ett sä allmänt och stort folkminne, att
det wäl ej kunnat bli alldeles obekant sär Eddornas författare
eller wara utait svär i sednare sånger och sägner. Den för-
ste k. Eriki Upsala war Anoundi sades-, och Anounduå kom
till Birka omkr. 840. Om denne k. Erik kunde swärligen sä ta-
lats omkr. 854, på Bircas thing, som nu katkes, om Bjkca också
legat i Sweakike.
4 §. Odens ankotnst till Norden.
Dä så många Odensspär finnas i Småland, der man ej blott
utwisar hans stall och krubbaii för hans hästar, utan till och med
hans graf ’), hwarom ingenstädes nägoit sägn finnes i det öfriga
Skandinavien, sä kunna tvi ej förbigå att fästa uppmärksamhet på
den OdenH prest, som så enhälligt anses sär Sweatands religions-
stiftare och som, ankommande frän Fyen,kimligtivis upphann Smä-
land förrän Mälarnejden Men strax wiljit tvi upplyst-, att Oden
i Smålands solksägn, är en kättd, men cjallmänt ekk.isid Gud.
Myckct upprepas om hans wandringar, hans täflingar i wishet
med en Ketil Nunske, hwilken, lyckligare ätt Iotcknas Wafthruds
ner, besegrade Oden m. m. som styrker, att Smålands inhemska
runor ansägos mäktigare än främlingen Odens. Den stokal).istsko,
han sades ha tappat pä .an"illebergsåsen, dä han flydde frän
Werib, hängde änntt 1812 i ett rum i Wexiö» Dows-yrka. Att
ställen sök hans kult funnits inom Småland, är lik-väl tydligt;
der ligger Asa med den nämnde Odenskrubban och Odensgrafiven
(son1 öppnades 1669, dä en läga uppslog ur grashtvalsivet, dek-
iFoiit man sann tniswar både af flinta och stäl), Odensjö wid
Aånett, cydensjö nära Boltneit, Odenawi och Odenowalal)ttlt
närmare O. gotland, Odinsftisor Pä Oland o. s. w-
2lr det möjli.1t, att ingett uppgift möter i transbaltist littera-
kUk- som synes stå i sammanhang med en så i Nordcn utbredd
sägn och ett i wär äldsta litteratur sä koloßalt minne, hörande till
«) Autiqvarierne Thelander och Tham ausägo, att Odeit dött i hivad de kal-
lade Götaland, samt att Ynglve Frej forsi laggt Swealaiid under sig,
hemtande stöd för sist mening frän Antiqviteternas olika charakter och ålder
t Stoealand och S. Swerige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
